En dag i taget för strejkande interner
"Internerna ska få ha något att säga till om. Strejken är ett medel."
Foto: ANDERS LILJEGREN Strejken bland de intagna på anstalten i Västervik fortsätter. I tisdags visade två före detta intagna sitt stöd för de strejkande genom att skicka 41 blommor - en till var och en av de frihetsberövade - till anstalten. "Det kändes bra att få", säger Branko Banic, ordförande i förtroenderådet. "Det var röda och vita rosor. De flesta ville ha röda."
Foto:
- Vi tar en dag i taget, säger Branko Banic, ordförande i förtroenderådet. Internerna får rösta varje dag om vi ska fortsätta eller inte.
Branko Banic berättar att hela anstalten går på sparlåga just nu. Ingen av de 41 intagna arbetar eller deltar i utbildning. De enda som jobbar är de som sköter tvätten och städningen inne på anstalten.
Som VT har rapporterat tidigare är strejken en protest mot planerna på att dra in möjligheterna att styrketräna med lösa vikter. Bakom planerna finns en oro för att de intagna ska ägna sin frihetsberövade tid åt att bygga upp sina muskler och bli ännu större, starkare och farligare när de kommer ut. I debatten framförs också argument som att man vill minska machokulturen på anstalterna, samt att lösa vikter utgör en säkerhetsrisk eftersom de kan användas som tillhyggen.
På Västerviksanstalten är de lösa vikterna borta och ersatta av stationära maskiner sedan flera år, men internerna där strejkar trots att de inte är direkt berörda. Det är en solidaritetshandling, menar Branko Banic, och inte minst ett sätt att visa var de står. Han beskriver åtgärden med indragna vikter som ett politiskt slagträ efter förra årets spektakulära rymningar; något som politikerna vill driva igenom för att de vill visa att de "gör något" och "tar tag i saken".
- Ingen frågar internerna vad de tycker och tänker. Internerna ska få ha något att säga till om. Strejken är ett medel, säger Branko Banic.
I stället för att begränsa möjligheterna till styrketräning borde man fokusera mer på varför många kriminella återfaller i brottslighet när de kommer ut från anstalterna, menar Branko Banic.
- Här lägger man fokus på fel sak. Det är ju inte träningen som gör att man är kriminell.
Den fysiska träningen är viktig för de intagna, anser han. Bristen på social stimulans är stor, och många behöver all den fysiska aktivitet de kan få för att få utlopp för överskottsenergi. Själv styrketränar han gärna fem gånger i veckan. De alternativa träningsformer som föreslagits, som bollspel och annan konditionsträning, tycker han mest är svepskäl.
- All träning är bra, men varför ska man inskränka något som fungerar?
Så jobbar vi med nyheter