Göran Blomé tror urmakeriet har en framtid, inte minst eftersom trenden går mot mekaniska, i ställer för batteridrivna, klockor.
Görans och hans hustru köpte butiken 1982 och han erkänner att han tycker det känns lite konstigt att släppa den.
– Visst kommer jag att sakna kundkontakterna, de är jättekul. Men man måste bestämma sig förr eller senare och nu har jag och hustrun bestämt oss för att gå i pension båda två samtidigt, våren 2023.
Helst skulle han vilja att en urmakare tar över, men blir det inte så kommer han i stället sälja ut lager och utrustning.
– Jag har fått ett par förfrågningar som jag har sagt nej till. Det var någon som ville att jag skulle stanna kvar i ett par veckor för att lära ut jobbet. Det går inte att göra på två veckor, det tar flera år att lära sig yrket.
Samtidigt berättar Göran att det är stor efterfrågan på hans tjänster.
– Affärerna har aldrig gått så bra som nu. Men att enbart sälja klockor skulle inte fungera. Utan reparationer och batteribyten skulle det inte gå ihop sig.
Under sina år som urmakare har han sett många trender komma och gå, från mekaniska klockor som ska dras, till att främst handla om batteridrivna.
– Det roligaste är att det går mot mer mekaniska klockor igen, som de fjäderdrivna som dras med hjälp av armens rörelse.
Och med en trend som går mot mekanik tror han att urmakare kommer fortsätta vara efterfrågade.
– Det är många som har hört att jag ska sluta, som kommer in med reparationer, för att de ska hinna få dem reparerade innan dess.
Urmakaren Göran Blomé och hans arbetskamrat, 14-åriga borderterriern Signe, förbereder sig för att gå i pension. Sedan 1982 har Göran drivit Svenssons ur i Västervik.
Göran berättar att han funderat mycket på hur han ska kunna locka hit en urmakare som är villig att ta över verksamheten och han har planer på att göra förfrågningar åt flera håll.
När han själv tog över butiken var han helt säker på att han hittat hem. Innan dess var planen egentligen att ta över ett urmakeri i Norrköping, där han vuxit upp och arbetat som urmakare i några år.
– Det var hos Sven-Åke Nilsson, en av Sveriges bästa urmakare. Men han ville att jag skulle se mig om och skaffa erfarenhet från andra ställen först.
Det visade sig vara ett misstag, för när Göran och han fru hittat till Västervik bestämde de sig för att stanna.
Och de har inga planer på att flytta på sig efter pensioneringen.
– Vi har ett hus med stor trädgård vi ska ägna oss åt. Vi har två veteranbilar och en båt från 1931. Och så spelar vi golf och har en stuga uppe i Älvdalen. Och så har hustrun en biodling som jag kan hjälpa till med. Nej vi kommer nog inte bli sysslolösa!