Wille Hansson och Elias Gabrielsson är tacksamma att de har datorer i undervisningen. ”I vissa ämnen kanske inte infon stämmer om boken inte uppdaterats sedan 2010”, säger Wille. Skolböckerna innehåller exempelvis ingenting om pandemin - det har de istället fått läsa om via internet. "Det bästa är nog att blanda skolböcker och digitala källor, säger Elias".
– Ibland får lärarna säga "det här stämmer inte längre", berättar Wille Hansson, som går på Västerviks gymnasium.
På uppdrag av kunskaps- och läromedelsföretaget Nationalencyklopedin (NE) har Ungdomsbarometern undersökt ungas syn på läromedel.
64 procent av unga mellan 15 och 19 år uppger att deras läromedel innehåller fakta som inte är aktuella längre. Ungefär fyra av tio elever tycker också att synen på hbtq-frågor, feminism, rasism, och klimatfrågan, är omodern.
Gymnasieeleverna Vera Bergström och Alice Cederlund läste nyligen en artikel från 2007, och reagerade på att den var utdaterad. Samtidigt handlade den om psykologiteorier, som inte ändrats sedan dess.
– Men en del saker i böckerna kan vara hur gammalt som helst, berättar Vera.
Deras klass använder ofta datorerna.
– Men det gör inte alla klasser. Det beror nog mycket på lärarnas sätt att undervisa, säger Alice.
Wille, och klasskompisarna Elias Gabrielsson och Meja Lätt, använder också datorerna mest.
– Det finns självklart en annorlunda syn på vissa frågor i böcker som är skrivna för längesen, säger Elias, men tillägger:
– Samtidigt finns det ju inte finansiella möjligheter att köpa nya böcker varje år.
Meja berättar att de har en gammal, men pålitlig, bok i kommunikationskursen.
– Vissa teorier ändras inte men självklart finns det en skillnad på verklighetsuppfattningen i gamla böcker, säger hon.
När Lärarförbundets tidning Läraren sammanställde hur mycket kommunerna satsade på läromedel under 2020 fanns stora skillnader.
Mest satsar Kristinehamn: Där köptes läromedel för 1 842 kronor per elev. I botten finns Grästorp som köpte läromedel för 131 kronor per elev.
I Västervik var summan 721 kronor per elev.
Lovisa Fagerström, Christian Hedqvist och Hugo Delic berättar att de har läroböcker som är skrivna 2014.
– Det står ju inget om corona i dem till exempel, säger Hugo.
– Vissa böcker innehåller gamla siffror och gammal statistik, som inte stämmer längre, säger Lovisa.
– Vissa länder som var utvecklingsländer för tio år sedan kanske har fått det bättre, och vissa länder kan ha blivit fattigare, säger Hugo som exempel.
– Samhället ändras ju väldigt snabbt. I NO-ämnena ändras inte informationen på samma sätt, säger Christian.
Om inlärningen påverkas av de omoderna böckerna är svårt att svara på. Men:
– Det är klart att man vill få en uppdaterad världsbild, säger Christian.