Eleverna äter som aldrig förr
Avgiftsbeläggningen på gymnasiets luncher ökade aptiten.
Den gyllene regeln gäller inte för skolluncher på gymnasiet. Sedan luncherna gått från att ha varit gratis till att kosta 850 kronor per termin så har eleverna börjat äta mer mat.
När terminskorten infördes vid årskiftet hade bara 800 av knappt 1.400 elever löst terminskort. Sedan dess har siffran stigit rejält. Nu har knappt 1.200 elever terminskort.
? Matåtgången har faktiskt blivit större sedan vi avgiftsbelade maten, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Hugosson.
En annan effekt är att matåtgången blivit jämnare. Tidigare kunde antalet serverade portioner variera kraftigt från dag till dag på gymnasiet beroende på vilka maträtter som serverades.
Varför har matåtgången blivit större?
? Min egen helt amatörmässiga gissning är att tidigare kan eleverna ha fått pengar med sig hemifrån till mat om de inte tyckt om skolmaten. Nu tycker föräldrarna att barnen ?banne mig? får äta om man betalat ett terminskort, säger Mats Hugosson (c), barn- och utbildingsnämndens ordförande.
Undersökningsresultatet är glädjande så tillvida att det verkar som att fler elever äter ?riktig? mat under skoldagen.
Men fortfarande finns det något hundratal elever som inte har terminskort. Vilka orsakerna till det är, och hur eleverna löser sin kost istället vet politikerna inte mycket om.
? Det vi vet är att socialen betalar ut ersättning för terminsavgifter för skolluncher till ungefär 40 familjer, säger Mats Hugosson.
Av de familjerna tog redan samtliga familjer utom en emot socialbidrag redan innan bidrag till skolluncherna beviljas. Enligt Mats Hugosson har det inte gått att fastslå om den sista familjen tvingat vända sig till socialen på grund av skollunchsavgifterna.
Egentligen skulle en utredning ha gjorts för att se om elevernas arbetskapacitet förändrades på grund av den avgiftsbelagda maten. Det fanns tidigare en rädsla att många elever skulle avstå från mat, och därför få sämre studieresultat.
Än så länge har skolan inte märkt några tydliga förändringar, därför skjuts utredningen fram ett år i tiden.
Så jobbar vi med nyheter