Elever med dålig självkänsla får IG
Många av de elever som går ut nian med betyget icke godkänd i kärnämnena har dåligt självförtroende och saknar framtidsplaner.
Utredare. Esbjörn Grandalen har intervjuat elever som gått ut nian utan betyg i kärnämnena svenska, engelska och matte. Han menar att utredningen kommit fram till samma resultat som all annan forskning på området, att elevernas dåliga självförtroende under skolgången påverkar deras inlärning och därmed betyg. Foto: Anders Liljegren
Foto:
- De säger själva att de är skoltrötta och att de inte är tillräckligt duktiga. De lägger skulden på sig själva, säger Esbjörn Grandalen. De utstrålar att de tappat motivationen och tron på sig själva.
Förklaringen till elevernas icke godkänd ligger i deras eget synsätt samt i skolpersonalens förhållningssätt menar Esbjörn Grandalen.
- Eleverna har hela tiden under sin skolgång fått förstärkta bilder av sina misslyckanden. Bara begreppet IG är stigmatiserande i sig.
Inom skolvärlden säger man att bara man hittar eleven som har det svårt så får han eller hon stödundervisning.
- Där känner ofta eleven en tillhörighet och trivs bra. Men även när de får stöd lyckas de inte nå godkändnivån. En paradox i det hela är att det verkar som om stödundervisningen verkar segregerande och förstärker de negativa förväntningarna från samhället, säger Esbjörn Grandalen.
Han nämner också den "stämpel" som många IG-elever känner att de får.
- Bara för att man misslyckats på prov i grundskolan behöver det inte betyda att man inte klarar att gå i gymnasiet. Tvärtom. Elever som saknar betyg i ett grundämne, men som ändå får läsa ett gymnasieprogram som "priv-elev" lyckas ofta bra. Det beror på att de trivs bra och får jobba med något som det tycker kul.
- Den sociala tillhörigheten och motivation är de främsta förutsättningarna för att man ska lyckas i skolan.
Det finns inga enkla lösningar för att komma till rätta med problemet, och det är inte heller rapportens avsikt att komma med pekpinnar.
- Vi har inte dåliga lärare eller skolor, men vi måste utveckla verksamheten så att alla elever klarar sig, säger Esbjörn Grandalen. Det finns inga självklara svar på hur man ska lösa det här, det är ett långsiktigt arbete som kommer att ta flera år. Det handlar om att ändra lärarnas förhållningssätt och att tänka i de här banorna.
Hos kommunens rektorer har rapporten väckt starka reaktioner.
- De tycker att det här är väldigt viktiga frågor och processen är redan igång för att förändra utvecklingen. Det vi behöver är att prata om det här i skolan och rapporten ger oss en viktig kunskap om hur eleverna upplever sin skolgång, säger Esbjörn Grandalen.
Icke godkänd
Mellan 10 och 15 procent av alla elever som gått ut nian under 2000-talet i Västerviks kommun har saknat behörighet att söka till gymnasiet. 2005 saknade 73 (15 procent) elever gymnasiet, förra året var det 53 obehöriga (10 procent). Notera att elevantalet i klasserna skiljer för varje år.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!