Den nya betygsskalan infördes hösten 2011, och går från A till F. Skalan har fler steg än det gamla systemet, som gick från IG till MVG.
Det betyder att färre elever får det högsta betyget än tidigare – vilket kan skapa problem när elever som gått ut skolan med den gamla betygsskalan ska konkurrera med de yngre eleverna i antagningen till högskolan.
Tess Adolfsson och Ellen Bergvall, som går andra året på samhällsvetenskapliga programmet i Västervik, menar att de kommer att missgynnas.
– Vi kommer att jämföras med de som gått ut tidigare. Det är orättvist, säger Ellen Bergvall, som siktar på att komma in på juristlinjen efter gymnasiet.
Tjejerna känner sig osäkra på vad betygen egentligen kommer att vara värda, och är kritiska till att skolan inte informerar mer om vad som krävs vid antagningen till högskolan. Inte heller lärarna har full koll på hur betygen ska sättas, menar de.
– De testar hur det ska funka med oss. Vi blir som försökskaniner, säger Tess Adolfsson.
Per Björnberg, mattelärare på teknikprogrammet, tycker att den nya betygsskalan är bra. Det blir rättvisare för eleverna och enklare för lärarna, menar han, när det finns fler steg att välja mellan. Tidigare fick elever som hade ett mycket svagt VG i slutändan samma betyg som den som hade ett VG ++.
– För toppstudenterna är det bättre med det nya betygssystemet.
Han medger samtidigt att nästa årskull studenter kan missgynnas i urvalsgrupperna till högskolan.
– Det som går ut nästa år kommer att bli drabbade. Men sedan kommer det att bli mer rättvist.
En förändring av urvalsgrupperna till högskolor och universitet skulle kunna lösa problemet med att yngre elever missgynnas i antagningssystemet. Regeringen har meddelat att en sådan förändring ska ske, men något beslut är inte fattat än. Tuula Kousmanen, avdelningschef vid myndigheten Universitets- och högskolerådet, säger i en intervju med DN att ett beslut måste komma senast under våren för att man över huvud taget ska hinna göra några ändringar till nästa år.
Läs mer i papperstidningen.