Efterlyser trafikundervisning

Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, frågade ungefär 3 200 utlandsfödda om deras mobilitet och resvanor. Alla tillfrågade gick utbildningen svenska för invandrare, SFI, och mer än hälften hade kommit till Sverige de två senaste åren.
- Svaren bjöd väl inte på några överraskningar, men det visar ändå tydligt att den här gruppen inte har samma tillgång till transportsystemet som andra. Det gör integrationen svårare eftersom att kunna resa och förmågan att transportera sig är så grundläggande i det moderna samhället, säger Susanne Gustafsson som är en av författarna till rapporten.

Fyra av tio tillfrågade känner sig otrygga i trafiken när det är mörkt eller halt. Det finns inga jämförbara siffror bland den övriga befolkningen, men Gustafsson menar ändå att den är hög.
- Jag tror att det hänger samman med att de allra flesta tycker att de behöver lära sig mer om den svenska trafiken. Om de hade mer kunskap skulle de troligen känna sig tryggare.

Oavsett varifrån i världen de utlandsfödda kommer upplever de att de behöver mer trafikkunskap. De som är födda i västvärlden har minst problem. Här är det bara drygt hälften som tycker sig behöva mer kunskap, men ungefär nio av tio nya invandrare från Asien, Latinamerika och Afrika vill ha mer kunskap.
- Som systemet fungerar i dag får de utlandsfödda ingen trafikinformation förrän de kommer i kontakt med Integrationsverket. Då kan då ha bott i Sverige i flera år redan.
- Migrationsverket, som är den första myndighetskontakten, ger inte ut någon trafikinformation. Inte heller ingår det i läroplanen för SFI-utbildningen. Här tycker vi att det måste ske en förändring. Migrationsverket borde ge ut information och det borde vara en del av läroplanen på SFI. Studiematerial finns redan eftersom Vägverket har tagit fram det, säger Susanne Gustafsson.

Nyanlända utlandsfödda får köra bil med sitt körkort fram till dess de blir folkbokförda här och sedan ytterligare ett år. Har man ett EU-körkort gäller det även i Sverige.
45 procent av de nyanlända männen har körkort som får användas i Sverige jämfört med knappt 20 procent av kvinnorna. Tittar man på alla utlandsfödda svenskar har 67 procent av männen svenskt körkort och 42 procent av kvinnorna. Båda siffrorna är betydligt under snittet för den svenskfödda populationen, där 87 procent av männen och 76 procent av kvinnorna har körkort.
- Av de nyanlända är det egentligen ännu färre som har svenskt körkört, bara 25 procent av männen och 4 procent av kvinnorna. Det är inte säkert att de som har annat utländskt körkort tar ett nytt svenskt senare.

För att göra bilden ännu dystrare visar undersökningen att drygt en tredjedel av alla nyanlända kvinnor inte heller kan cykla. De flesta av dem ville dock lära sig.
- De nyanlända kvinnorna är utsatta och blir lätt hänvisade till att hålla sig nära hemmet. De måste bo så att de kan promenera till affären och de blir beroende av mannen som eventuellt har körkort. De blir också väldigt beroende av kollektivtrafiken.
Cykelkurser anordnas redan av många bildningsförbund, men Susanne Gustafsson menar att ännu fler behövs.
- Här behövs också information om regler, för en av de saker som de tillfrågade kände störst osäkerhet för är det här med gång- och cykelvägar som delas av både cyklande och gående.

Ett annat problem är trafikinformationen. De flesta tillfrågade var nöjda med den skriftliga trafikinformation som finns, bland annat tidtabeller. Däremot uppgav en klar majoritet att de hade problem med att förstå muntlig information via högtalare.
Orsaken till att man inte tog körkort var först och främst att det var för dyrt och på andra plats kom att språket var för svårt. Eftersom alla tillfrågade var ganska nyanlända och ännu studerade på SFI är det inte särskilt överraskande att de tyckte språket var ett problem.
- Å andra sidan ville nästan alla lära sig mer om trafik på svenska, till exempel genom att ta körkort. Att det är för dyrt att ta körkort är heller ingen överraskning eftersom de flesta inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och troligen lever på bidrag, säger Susanne Gustafsson.