VT:s reporter Lennart Ackling itnervjuade en 25-årig Conny Tyrberg inför valet 1976.
"Ungdomen är på frammarsch i årets val. (...) Sex ungdomar (CUF:are) finns på valbar plats till fullmäktige och en av dem är Gladhammarssonen Conny Tyrberg, 25 år."
Så stod att läsa i en VT-artikel valåret 1976. Conny Tyrberg kom mycket riktigt in i fullmäktige, och har sedan dess varit mer eller mindre närvarande i det politiska toppskiktet i Västervikspolitiken fram till för något år sedan. Det har varit en karriär med toppar, som 1991 när han blev kommunalråd, och dalar: 1998 tog han ett steg bort från politiken och prioriterade det civila jobbet framför tyngre politiska uppdrag. Och så en oväntad comeback som heltidspolitiker 2017 när han passerat 65-årsstrecket.
Men nu är det slut. Vid årsskiftet lämnade han den sitt allra sista kommunala uppdrag, som ledamot i stiftelsen Västerviks Utvecklingscentrum.
Vi träffar honom hemma i Gladhammar en solig vinterdag för att summera nästan fem decennier av politik.
Eller är det mer än fem decennier?
Conny Tyrberg själv säger att det var 1976 som det tog fart, men redan innan dess så hade han haft något mindre uppdrag. För den 25-årige Tyrberg gick den politiska karriären snabbt. Utöver ledamot i kommunfullmäktige blev han ordförande i personalnämnden.
Ett uppdrag inrymde allt från MBL-förhandlingar till att dela ut guldklockor till trotjänare inom kommunen.
– Det hände att jag delade ut klockor till personer som börjat i kommunen innan jag var född, säger han.
Uppdraget blev vad man på "svengelska" kallar för crash-course. 25-åringen fick snabbt lära sig de lagar och bestämmelser som omgärdar svensk arbetsmarknad.
– Men det förde det goda med sig att det väckte mitt intresse för organisation, säger han.
Conny Tyrberg är född och uppvuxen i Gladahammar, och här har han bott i större delen av sitt liv. Landsbygdsfrågorna har varit viktiga för honom.
Han tog också snart plats i kommunstyrelsen, och i valet 1991 nådde han en höjdpunkt i karriären. När det blev regimskifte i kommunen valdes han till kommunstyrelsens ordförande.
Det blev tre händelserika år på posten. När vi frågar om det var någon politisk fråga som han minns särskilt blir svaret först överraskande:
– Miljöfrågorna, och särskilt renhållningen.
Kommunen gick över från de tidigare sopsäckarna i papper som hängdes upp i en hållare av stål till papperstunnor av plast. Det låter som en perifer fråga. Men det blev folkstorm.
– Det fanns en skribent i Västervikstidningen, Karl-Erik Bohman, som skrev krönikor på lördagarna. Han kunde uttrycka sig riktigt vasst. I en krönika beskrev han hur jag stod och höll tal på balkongen på kommunhuset, och publiken bestod av soptunnorna i plast. Riktigt roligt egentligen, säger Tyrberg, och lägger till efter kort paus: Men det tyckte jag inte då.
Han beskriver hur det för honom var självklart att sophanteringen behövde förändras. Avfall behövde sorteras. Målet skulle vara att man en dag kunde låsa och kasta nyckeln till soptippen. Att allt skulle återvinnas.
Överraskningen blev stor när han insåg att många kommuninvånare inte delade hans vision. Då om inte förr förstod han vikten av att hela tiden kommunicera och förankra sin politik.
Om arbetet då gick trögare än han tänkt sig, så konstaterar han att man i dag nått väldigt långt när det gäller återvinningen.
Han lägger också till att han inte var ensam i kampen. Han berömmer den dåvarande renhållningschefen Sven-Olof Fransson.
– Han måste ha fått ta en del han också, men han stod fast.
När Conny Tyrberg får lista några rolika beslut från hans karriär så blir det några av senare datum. Den nya simhallen och satsningen på ridsport gläds han åt. Nu vill han se en ny ishall också.
På riksplanet var dramatiken stor. I början 90-talet drabbades Sverige av en finanskris. Reporäntan steg till chockartade 500 procent under en kort period. Oron gav svallvågor i Västervik. Räntan på kommunens checkkredit steg till 75 procent, och det kommunala industrifastighetsbolaget Garpedans hamnade i kris.
Bolaget var konkursfärdigt och behövde ett tillskott från kommunen för att bolaget att överleva.
Den styrande majoriteten var splittrad. En grupp motsatte sig att skattebetalarna skulle få stå för notan. Conny Tyrberg lutade åt ett tillskott.
Trycket på kommunledningen var hårt från många håll, från banken men också från motsvarigheten till dagens Sveriges kommuner och landsting. Organisationen befarade att kommuner över hela Sverige skulle få lida om Västervik lät ett kommunalt bolag gå i konkurs. Bilden av kommunerna som säkra låntagare skulle raseras, med sämre lånevillkor som följd.
Det goda ryktet stod på spel.
Västervik lyckades genom en bokföringsmässig manöver ta sig ur knipan utan någon konkurs.
När andra går i pension växlade Conny Tyrberg upp. 2017 blev han kommunstyrelsens förste vice ordförande. Här tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Dan Nilsson.
Det blev bara tre år som kommunalråd.
Conny Tyrberg kom till makten under en allmänt borgerlig framgångsvåg i Sverige i valet 1991. 1994 tog Socialdemokraterna revansch både i riksdagsvalet och i Västervik.
"Men det fanns säkert saker som väljarna tyckte att vi kunde gjort bättre", lägger Conny till i sin valanalys.
Då anade han inte att han skulle bli heltidspolitiker igen drygt 20 år senare. 2017 tvingades Centerpartiets dåvarande förstanamn Mats Hugosson lämna politiken av hälsoskäl. Conny Tyrberg var på väg att gå i ålderspension från sitt jobb på LRF konsult. Att rycka in som ersättare passade honom bra.
– Inhoppet blev grädden på moset på min politiska karriär. Det var väldigt roligt.
2021 lämnade han posten för att ersättaren Fredrik Lindwall skulle hinna på varm i kläderna innan valrörelsen 2022.
Redan i tidningsintervjun från 1976 tar Conny Tyrberg upp att han tycker att Västervik behöver bättre utbildningsmöjligheter. Det var en fråga där det åtminstone till en början fanns en motvind. Enligt honom fanns det en oförståelse bland många äldre politiker:
– Man sade "min son har inga problem att få jobb, och min son ska bli som jag".
Samtidigt som han gläds över Campus utveckling, och berömmer campuschefen Jerry Engström, så säger han att om Västervik varit ute ännu tidigare så kanske det hade uppenbarat sig ett fönster till något större.
Nu ser alltså den politiska banan ut att vara över, även om han poängterar att han fortfarande finns med i partiet. Det sista uppdraget har inte tagit så mycket tid så han vet redan vad tiden ska fyllas med: Familjeliv med barnbarn, föreningsengagemang och säkert tid ute i fritidshuset på Solidö.
Om du skulle ge en 20-åring som vill engagera sig politiskt ett råd - vad skulle det vara?
– Gå med i ett parti. Det behöver inte vara under ett valår. Du kan påverka som vanlig medlem.
– Var ödmjuk mot partikamrater och politiska motståndare. Man kan inte få bestämma allt, men man kan få vara med och bestämma något. Det är det som är demokrati.