"Jag minns hur röd man var om armarna av DDT"

Åke Thunström i Västervik doppade skogsplantor i DDT, när han var ung. Han kommer ihåg hur armarna såg ut efteråt, där inte handskarna skyddade.

Åke Thunström vid den lada intill Hornsvägen i Västervik där plantskolan låg en gång i tiden.

Åke Thunström vid den lada intill Hornsvägen i Västervik där plantskolan låg en gång i tiden.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Västervik2021-10-15 19:30

Vi har i flera artiklar berättat om det fynd av DDT som gjorts i marken vid IFK Västerviks anläggning på Örbäcken i Västervik. Men Åke Thunström tror att det finns DDT på fler ställen i området.

Vi träffas vid den röda lada, som var navet i plantskolan. Runtomkring finns det mycket öppen mark, där skogsplantorna fick växa till sig, innan de levererades till kund. Plantorna behandlades flera gånger med insektsmedlet DDT.

– Det användes jättemycket. Man åkte med traktor och sprutade mellan raderna. När plantorna var två år, omskolades de, och doppades i DDT. Sedan behandlades de med DDT, när de levererades, berättar Åke Thunström.

undefined
Det fanns skogsplantor överallt på fälten runt ladan. I bakgrunden nya kyrkogården.

Själv var han i 20-årsåldern och funderade inte närmare över giftanvändningen, som förekom överallt. Inte minst i lantbruket. Det fanns inget internet, där man kunde googla efter information, som i dag.

– DDT ansågs allenagörande, och det var otroligt effektivt, säger Åke Thunström.

Att det kunde vara skadligt att hantera, var man kanske bara delvis medveten om.

– Vi hade gummihandskar, som räckte upp hit ungefär, säger Åke och visar med handen upp på halva underarmen.

Över den gränsen, kom de DDT-doppade barren emot den bara huden på dem som jobbade med bekämpningen.

– Jag minns hur röd man var om armarna. Det kliade och sved, som eksem. Sedan läkte det ut, säger Åke.

I dag har han fullt med mystiska knölar under huden, men han vet inte om det har med det här att göra.

undefined
Åke Thunström på ett av de fält som användes av plantskolan.

Medlet, som gav dess upptäckare Paul Müller Nobelpriset i fysik 1948, hade flera oönskade sidoeffekter. Det visade sig nämligen att det ansamlades i allt större mängder i de djur och fåglar som befann sig högt upp i näringskedjan, och gjorde att de fick problem att fortplanta sig.

DDT förbjöds i Sverige 1970, men skogsbruket fick dispens i några år till. Först 1975 blev det förbjudet att använda DDT på svenska skogsplantor.

Åke Thunström gick på skogsbruksskolan under åren 1969–1971. Det var i samband med det som han hade praktik på plantskolan vid Örserums gård i Västervik.

Han minns att det var skogsplantor på ganska stora arealer, och att bekämpningen med DDT skedde på flera olika ställen. Bland annat i Örbäcken, där IFK håller till.

– Var man än är här, finns det DDT, säger han och ser sig omkring.

Vad tycker du att kommunen borde göra?

– De borde kontrollera var det finns, och begränsa användandet av marken kanske.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!