Den första januari 2013 träder de sista delarna av EU:s direktiv om djurskydd för grisar i kraft. Av dessa väntas kravet på grupphållning av dräktiga suggor ge störst konsekvenser för producenter och marknad.
Prognoser visar att grisköttsproduktionen inom EU kan minska med upp till tio procent vilket kan ge kraftiga prisökningar.
De regler som träder i kraft den 1 januari 2013 handlar om att dräktiga suggor ska hållas lösgående i grupp, större golvyta för suggor och galtar, begränsning av svanskupering och tandslipning samt nya mått för spaltgolv.
Individuell fixering av dräktiga suggor används fortfarande i flera medlemsstater.
Avsikten med grisdirektivet är att höja djurskyddet och att jämna ut konkurrensvillkoren inom EU. Sverige, Storbritannien och Luxemburg har redan infört hela direktivet.
Flera länder, däribland Belgien, Tyskland och Irland, har i dag långt kvar men hävdar att de kommer att klara omställningen i tid.
Elva medlemsstater bedöms inte klara att ställa om i tid, varav tre länder troligen kommer att ha mer än hälften av suggorna i olagliga inhysningssystem den 1 januari 2013.
Sedan Sverige gick med i EU har den svenska produktionen av griskött minskat med 17 procent. På samma tid har importen ökat med 332 procent.
Svenska uppfödare borde gynnas eftersom de redan tillämpar reglerna. Det skulle betyda ökat inhemsk produktion och minskad import.