"Man åker ut till förlisningplatsen med en stor respekt", säger Jonas Bäckström utredningsordförande för Statens Haverikommisssion.
– Man åker ut till förlisningplatsen med en stor respekt. Det är en gravplats och över 700 personer finns kvar i vraket. Men vi åker också dit med en viss tillförsikt och förhoppningen om att kunna besvara en del frågor, säger Jonas Bäckström, utredningsordförande i Statens haverikommission.
Den 28 september 1994 är ett nationellt trauma. Estonia förliste under sin resa mellan Tallinn och Stockholm. Endast 137 passagerare överlevde olyckan, som var den största fredstida fartygsolyckan någonsin i nordiska farvatten. 852 personer föll offer för Östersjöns djupa och kalla vatten.
– Det är ett väldigt speciellt projekt. Många avled i den här katastrofen, så det är med stor respekt man tar sig an det här uppdraget. Man har ögonen på sig från media och det är en annan press jämfört med tidigare uppdrag. Det här är det största uppdraget vi haft, säger Ingemar Lundgren, vd på Ocean Discovery.
För några dagar sedan anlände den nederländska kaptenen Joris Klaasen på Vos Sweet till Lucernahamnen i Västervik. Under måndagsmorgonen jobbade besättningen med de sista förberedelserna inför avresan, som ska ta Ocean Discovery, det danska företaget JD-Contractor A/S och den svenska och estniska haverikommissionen till Estonias förlisningsplats.
För drygt två år sedan upptäckes flera tidigare okända hål i skrovet på Estonia. Det är anledningen till att Haverikommissionen inleder nya undersökningar av fartyget. Jonas Bäckström är dock tydlig med att det i dagsläget inte finns några faktabaserade uppgifter som förändrar den tekniska beskrivningen av haveriet som finns beskriven i den gamla rapporten.
– Huvudsyftet med hela det här projektet är att undersöka både bottenförhållanden och hålens uppkomst. Hur uppkom hålen? Var det före eller efter sjunkförloppet? Bidrog de till själva sjunkförloppet?
– Vi ska dokumentera hela fartyget med hjälp av fotogrammetri så vi får en bra bild av det. Där sätter man ihop tusentals bilder till en tredimensionell bild av fartyget som man kan zooma och vrida och vända på. Då kan man analysera alla eventuella skador. Det ska inte finnas några skador som vi missar.
Och det är där som Ocean Discovery kommer in i bilden. Västerviksföretaget har genom åren utvecklat en ny metod med 3D-scanning under vatten.
– Det här är ingen ny typ av undersökning för oss. Vi har gjort många vrakundersökningar för Havs- och vattenmyndigheten och Mars Makalös som ställts ut på Västerviks museum bland annat. Det var där den här idén föddes, att kunna visa hela Mars Makalös på ett detaljerat sätt. Vi har hela tiden blivit bättre och bättre och fått fina resultat, säger Ingemar Lundgren.
Med hjälp av undervattensrobotar, utrustade med kameror med över 50 miljoner pixlar, kommer Ocean Discovery att kunna presentera en fullständig 3D-modell av fartyget.
De två Västervikarna Ingemar Lundgren och Fredrik Skogh spelar en avgörande roll i undersökningen av Estonia. "Det här är det största uppdraget vi haft", säger Ingemar Lundgren
En av Ocean Discoverys undervattenrobotar som förhoppningsvis kommer ge svaret på vad som hände den där natten då Estonia sjönk.
Men det dröjer ytterligare några timmar innan Vos Sweet lämnar hamnen på Lucerna. Expeditionen beräknas ta 17 dagar och fartyget räknar med att vara tillbaka i Västervik 22 juni.
– Det har varit en väldigt intensiv förberedelseperiod. Vi har jobbat med förberedelserna sedan januari. Nu fokuserar man på att få med sig all utrustning och att allt ska fungera. Igår gjorde vi lyckade tester så det känns bra, säger Ingemar Lundgren.
Uppe på kommandobryggan visar kapten Joris Klaasen hur han planerar att manövrera båten för att den ska ligga still under själva dykningen. Nere på däck går Jonas Bäckström med vana steg omkring och visar den utrustning som kommer användas.
Hoppas ni att denna resa ska ge ett ordentligt svar på vad som hände för 28 år sedan?
– Ja, vi hoppas kunna besvara så många frågor som möjligt. Det kommer alltid finnas obesvarade frågor, allt går inte att besvara i efterhand. Men vi hoppas kunna räta ut så många frågetecken som möjligt och samtidigt göra så att alla får se hur fartyget faktiskt ser ut.
Ingemar Lundgren står intill sin gula avancerade undervattensrobot. För ett otränat öga ser den inte mycket ut för världen. Men det är föremålet som kan lösa den 28 år gamla gåtan om Estonias sista timmar – en gång för alla.
– Vi kommer lägga fram en fullständig 3D-modell på bordet, sedan får folk spekulera om resultatet som de vill.
Vos Sweet räknar med att lämna Västervik vid 18-tiden på måndagen. Men förberedelserna är många och besättningen hade att göra inför avresan.
Rene Arikas, utredningsordförande och estniska haverikommissionens chef, är med under resan.
Jörgen Sachau, utredare på Statens haverikommission, blickar ut över däck.
Så här såg M/S Estonia ut, som för 28 år förliste på sin färd mellan Tallinn och Stockholm.