"Vi vill inte ha dygnsvilan" hörs det i vagnsalen på Västerviksstationen. På bild från vänster: Joakim Jansson, Jörgen Kurvinen, Jimmy Svensson, Mikael Lundgren och Kenneth Öberg.
Så även i Västervik.
– Vi vet inte hur det kommer påverka oss ännu, berättar Joakim Jansson, kommunens räddningchef.
Ovissheten grundar sig i att de fackliga förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter ännu inte är klara.
På arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) hemsida kan man läsa om att det från den 1 oktober i år gäller nya regler kring dygnsvila. Detta innebär i korthet att anställda inom kommun och region kommer behöva ha minst elva timmars sammanhängande vila under varje 24-timmarsdygn, denna dygnsvila ska gälla efter varje genomfört arbetspass. De nya reglerna grundar sig i direktiv från EU som syftar till att stärka rätten till vilan mellan arbetspass generellt inom unionen.
Hur skulle det här kunna påverka räddningstjänstens organisation?
– Vi skulle behöva se över vår organisation, berättar Jansson.
I dag hör det inte till ovanligheten att brandmän jobbar upp till ett dygn i sträck.
– Räddningstjänsten har många gånger enklare att klara av att arbeta dygn, det är för att de får sova på natten, om man inte får larm, säger räddningstjänstens Peter Helge.
I och med de nya direktiven skulle det ovanstående inte vara möjligt, istället skulle man behöva sluta arbeta efter 13 timmmars arbetstid och lämna arbetsplatsen.
Undantag med verksamheter som har i uppdrag att skydda liv, hälsa och säkerhet kan komma undantas från de nya reglerna om dygnsvila. Joakim Jansson berättar att räddningstjänstens framtida dygnsvila ännu inte är färdigförhandlad.
– Det kommer bli bekymmer och problem om detta genomförs, säger Jansson.
De brandmän vi träffar på Västerviksstationen är eniga på den punkten: de tycker dygnsvilan är bra som den är i dag. Att schemarutiner kommer behöva göras om står klart, Jansson tror att man kan komma behöva rekrytera tre till fyra personer extra till Västerviksstationen.
– Heltidsbrandmän är inga problem att rekrytera, men det tar tid innan en ny kollega lär sig arbetsplasten fullt ut.
Många av kustbevakarna som utgår från Västervik bor på annan ort och inställa sig på sina veckolånga pass två till tre gånger i månaden. Enligt de nya EU-direktiven skulle arbetssituationen förändras markant, och kustbevakarna inställa sig två till tre gånger i veckan berätta Jonas Lagerström.
En annan yrkesgrupp som jobbar långa timmar i sträck är kustbevakarna. Stationschefen i Västervik, Jonas Lagerström, förklarar att kustbevakarna inte omfattas av SKRs nya regler då de har myndigheten som arbetsgivare. Skulle EU:s direktiv komma att omfatta även Kustbevakningen så skulle det innebära stora förändringar i organisationen:
– I dag jobbar vi upp till en vecka i sträck, med vilotid på båtarna, säger Lagerström.
Enligt de nya direktiven skulle detta alltså inte vara tillåtet utan personalen vara tvungen att lämna båtarna mellan varje arbetspass.