Duka vinterbord åt småfåglarna

Ömsom barmark, ömsom djupt snötäcke. Det sägs att våra fåglars beteende vid fågelbordet avslöjar mycket om vädret.
Om småfåglarna är ganska smala och inte visar någon större iver att äta väntar de blidväder utan nederbörd.
Om de däremot burrar upp sig och trampar från den ena foten till den andra kommer det att bli mycket kallt.
Äter de enbart, utan att kivas, håller de på att äta upp sig inför ett stort snöoväder. Äter de och gnabbas blir däremot snöfallet ganska normalt.

Allt eftersom tillgången på bär och frön minskar i skogen drar fåglarna sig allt närmare tätbebyggda områden. Plötsligt är trädgården invaderad av sidensvansar. De är enorma när de sitter där uppe i rönnen och kalasar.
Nötväckan är också stor, det blir särskilt tydligt om den sitter bredvid en blåmes. Den tittar uppfodrande på en: mera mat! Koltrast och stare vill inte gärna sitta uppe på fågelbordet, utan föredrar ett picka i sig ett äpple på marken.
Ju näringsrikare och fetare, desto bättre, verkar fåglarna tycka. De är som människor och äter det godaste först. Först jordnötter, sedan talgbollarna och fröna.
Jordnötter är mycket näringsrika. De innehåller hela 30 procent protein och finns att köpa i nätpåsar, lätta att hänga upp.

Grönfinkens bordskick är inte det minsta fint. Ibland undrar man om det verkligen är värt all möda den gör sig för att få i sig lite mat. Men det ger en oerhörd glädje när man sitter inomhus och iakttar dess idoga ätande. Och kivande.
Några fåglar stannar ganska länge och är oskygga, som talgoxe och blåmes. Entitan däremot kommer snabbt och är lika snabbt borta igen, med ett par solrosfrön i näbben. Följ dess väg noga, för den brukar gömma några frön bakom barken i en tall. De flesta fåglar flyger iväg med sitt matbyte för att i lugn och ro smälta maten djupt inne i en enbuske eller i syrenhäcken. Så sitter de under nästan hela dagen, för det är i tidig gryning och strax innan skymningen de äter som mest.

Att utfordra fåglarna ger onekligen dubbel glädje. De får hjälp att klara vintern och du får på köpet ett rikare fågelliv utanför husknuten. Roligt är då att ha en enkel fågelbok hemma så att man kan pricka av vilka gästerna är.
En varierad föda är bäst, och ger flest möjligheter att få många olika fågelarter som gäster. Blåmesen och talgoxen föredrar jordnötter och en talgboll. Även talgbollar finns att köpa i nästrumpor, stora som små. Häng upp många i en spaljé så slipper de bråka om maten. Det ska vara matro även för dem! En ganska högt upp, för kanske kommer hackspetten på besök, och en vid marken för skatorna. Men ta bort de tomma nätpåsarna så att de inte flyger iväg och någon fågel fastnar i dem.
Fågelmatsautomater fyllda med solros- och hampfrön är bäst om du vill ha domherren på besök. Gulsparven föredrar dock vete.

Vill man pyssla lite kan man göra sitt eget fågelgodis. Kokosfett finns att köpa i matvarubutikerna. Smält det, häll det i formar (rengjorda lerkrukor fungerar bra) och blanda ner viltfågelfrö. Ställ det svalt tills det stelnat. Kom ihåg att sätta i ett grovt snöre så att krukan går att hänga upp. Den ska hänga upp och ner så inget vatten kommer in i maten.
Blandningen kan också hällas ut på smörpapper till kakor som är lätta att göra hål i. Eller köp en kokosnöt, hamra ett hål i den och blåmesarna blir extra glada. De älskar kokosfettet.
Ost tycker de också om. Köp en stor hushållsost och gör osthjärtan med hjälp av en stor pepparkaksform. Dessa hängs sedan upp utomhus, ett i taget. De andra förvaras i frysen tills det är dags att byta till ett nytt. Roligt pyssel som passar särskilt bra när alla hjärtans dag närmar sig!
En klar fördel med all mat som serveras i behållare, som plastnät eller de nya moderna fågelmatshållarna av metall, är att de skräpar mindre.
All fågelmat bör placeras så att gästerna snabbt kan ta sig till ett skyddande buskage. För plötsligt dyker den supersnabba sparvöken upp. Den tar gärna en blåmes eller en talgoxe. Och tänk på att de små ska ha lika fin mat som du, inga mögliga brödkanter. Fyll också på ofta, dina vänner kommer tidigt på morgonen för att äta upp sig, oftast tidigare än du tror.

Fåglar kan bära med sig salmonellabakterier. Därför är det viktigt att man tvättar händerna ordentligt efter att man har fyllt på fågelbordet eller har varit i beröring med fåglarnas tillbehör.
Papegojsjuka är en sjukdom som orsakas av en bakterie. Sjukdomen har fått sitt namn då den först upptäcktes bland just papegojor. Den liknar lunginflammation med mycket hög feber, svår huvudvärk, frossbrytningar och ibland även svår hosta. Misstänker man papegojsjuka ska man genast ta kontakt med närmaste infektionsklinik så att man får rätt behandling. Bakterien finns i fåglars träck och kan virvlas upp och komma ner i lungorna med damm. Därför bör man när man rengör fågelbordet och marken under undvika att virvla upp damm och jord. Man bör också stå så att vinden inte blåser upp dammet i ansiktet.
Och håll katten inne på natten så klarar fler fåglar sig genom vintern.