Drömmer mardrömmar efter tiden på Ekbacken

För fyra år sedan valde Lonne Borgeland från Västervik att rymma från Ekbackens behandlingshem utanför Nybro.
Hon stod inte ut med att vara kvar i den miljön.
I dag står Ekbacken i fokus i det uppmärksammade incestfallet som Uppdrag Granskning tagit upp. En flicka på hemmet anklagar sin pappa för sexuella övergrepp under lång tid.
? Jag vet inte vad som hänt men jag känner flickan och vet att hon har livlig fantasi, vi var på Ekbacken samtidigt, säger Lonne när VT träffar henne hemma i lägenheten i Västervik. Hennes pappa har jag också träffat och kan inte tro något sådant om honom.

I förra veckan medverkade Lonne i Uppdrag Granskning tillsammans med fyra andra flickor som också varit på Ekbacken. De var kritiska mot Ekbacken och de metoder som användes.
Lonne Borgeland kom till Ekbacken som 14-åring med bland annat alkoholproblem. När hon var 18 år rymde hon till pojkvännen i Värnamo. I dag är hon 23 år och tillbaka i Västervik hos släkten. Hon är arbetslös men hoppas snart komma in på en utbildning för målare.
? Jag drömmer fortfarande mardrömmar om tiden på Ekbacken. Jag kan vakna kallsvettig och fylld av ångest mitt i natten. Drömmarna är så verkliga att jag tror att jag är kvar där. Jag drömmer att jag är inlåst och inte ska få komma hem till släkten.
? Att jag mår bra i dag kan jag tacka min mamma Haide, expojkvännen och min socialsekreterare för. Inte Ekbacken.
Hon ser tillbaka på sina fyra på hemmet med fasa. Hon berättar att hon kände sig helt värdelös att hon ständigt utsattes för kränkningar.

? Dom slog på mig, lite väl grabbigt som jag inte ville vara med om. När jag gick i skolan ville jag koncentrera mig på studierna men jag var tvungen att delta i sysslorna på gården. Från halv åtta på morgonen till sju på kvällen var det full sysselsättning.
? Hela tiden kände jag mig hotad. Om jag inte gjorde si eller så kunde min permission bli indragen, jag skulle inte få åka hem och träffa mamma. Vi tjejer fick hållas med hästarna och killar i garaget med folkracebilar.
? Det gick knappast en dag utan att man fick inpräntat i sig vilka skyldigheter man hade. Det var aldrig tal om att jag hade några rättigheter. Folk jag och mamma pratade med trodde knappt det var sant det vi berättade om förhållandena. Jag tillhörde inte gullebarnen.
Nu har länsstyrelsen beslutat att syna Ekbacken närmare i sömmarna.

Lonne kommer med allvarliga anklagelser mot ledningen för hemmet. Hon berättar att det varje år gjordes två resor till Österrike/Tyskland.
? Då var det fullt tillåtet för oss att dricka alkohol. Jag var bara 14 år gammal när föreståndaren köpte den första ölen till mig. Jag tyckte det var spännande men det var ju helt fel.
? När vi var i Österrike fick vi dricka sprit, bara vi inte berättade något för våra socialsekreterare när vi kom hem. Föreståndarna drack nästan dagligen efter bastubaden, öl och vin stod framme och de drack öppet inför oss som var där. Under tiden i Österrike dracks det ganska friskt.

Lonne är lite förvånad över att boken ?Spökflickan? sattes i händerna på den flicka som anklagar sin pappa för incest.
? En sådan bok fick jag inte läsa, jag fick inte ens ha en Nirvana-tröja på mig. Mycket av det hon berättat finns i boken.
Att Lonne valde att rymma från Ekbacken, där hon var frivilligt, var att hon anklagades för att ha stulit 40.000 kronor och att hon misstänktes för samröre med en knarklangare.
? Jag fick inte gå i skolan, jag fick inte gå på skolavslutningen, jag skulle inte få gå till de två sommarjobb som jag fixat. Då kom mamma och hämtade mig. Hade dom vetat om att jag skulle sticka så hade jag stoppats. Jag kände inte till mina rättigheter.
? I slutänden visade det sig att inga pengar stulits, men jag anklagades.
Nu börjar Lonne få ordning på sitt liv. Hon känner stort förtroende för Uppdrag Gransknings reporter Hannes Råstam.
? Han hör av sig nästan dagligen och undrar hur jag har det. Det känns bra och det är bra att få prata ut om den här tiden och försöka lägga den bakom mig.

Drömmer mardrömmar efter tiden på Ekbacken

Efter fyra år valde Lonne från Västervik att lämna omdiskuterat behandlingshem.