Dramatisk ökning av skolvägrande barn

Antalet skolvägrande barn och ungdomar har ökat dramatiskt de senaste två åren. Den bedömningen gör Gunilla Jansson, socionom, och Gunnel Grönwall, psykolog. Båda jobbar vid BUP-akuten i Västervik och höll på torsdagen ett föredrag i anslutning till Barns och ungas vecka.

Nöjda. Gunnel Grönwall, till vänster och Gunilla Jansson jobbar båda på BUP-akuten i Västervik. Dit kommer ungdomar som försökt skada sig själva. Men det finns lyckosamma behandlingsmetoder för att hjälpa dessa ungdomar, menar de. 	Foto: ELIN LUNDHOLM

Nöjda. Gunnel Grönwall, till vänster och Gunilla Jansson jobbar båda på BUP-akuten i Västervik. Dit kommer ungdomar som försökt skada sig själva. Men det finns lyckosamma behandlingsmetoder för att hjälpa dessa ungdomar, menar de. Foto: ELIN LUNDHOLM

Foto:

Västervik2007-11-16 00:25
Veckan bjuder, som VT tidigare berättat om, på verksamhet i hela länet. I Västervik har ett antal föredrag med koppling till barns och ungas hälsa hållits och på torsdagen var Gunilla Jansson och Gunnel Grönwall två av föredragshållarna.
Temat för föreläsningen var självdestruktiva tonåringar och Gunilla Jansson satte bland annat fingret på problemet med alltför få inläggningsplatser för barn och unga som mår så dåligt att de skadar sig själva.
- I stället jobbar vi mobilt - vi gör hembesök, besöker skolor och deltar i möten. I stället för att lägga in försöker vi stödja ungdomar i deras hem, berättade hon.

Att de skolvägrande barnen som kommer till BUP-akuten ökat så mycket - från 14 procent 2003 till 23 procent 2005 och därefter ännu mer, är oroväckande, menar Gunnel Grönwall.
- Jag skulle vilja påstå att minst hälften av våra patienter är skolvägrare, förklarade hon men kunde inte ge något riktigt bra svar på varför det har blivit så.
Både hon och Gunilla Jansson ser ändå positivt på den totala utvecklingen i Västervik sedan BUP-akuten invigdes för fem år sedan. Bland annat då väntetiderna för att få hjälp kortats rejält. Dessutom verkar det som om deras tillvaro kan ha räddat åtminstone några ungdomar.
- Ingen av dem vi träffat här har tagit sitt liv och vi är jätteglada över det, berättade Gunilla Jansson.

Gunnel Grönwall poängterar dock att ytterst få av de ungdomar som kommer in för självskadetendenser egentligen vill ta livet av sig. Oftast är det ett rop på hjälp.
- Mångas avsikt är att tillfoga sig skada men inte i avsikt att ta sitt liv.
Hon berättade också om olika typer av självdestruktivt beteende. Oftast handlar det om att skära sig eller ta tabletter eller andra droger. Men det finns även andra sätt att skada sig själv som att leva promiskuöst, plåga sig själv med överdriven fysisk aktivitet eller svälta sig själv.

Gunilla Jansson berättade om metoder som varit lyckosamma vid behandling av barn och ungdomar som skadar sig själva. En sådan är dialektisk beteendeterapi där individuella samtal om förändring varvas med färdighetsträning i grupp. Behandlingen pågår minst tre timmar i veckan under två år vilket kan tyckas som en lång tid för en ung människa.
- Men det är värt det! För en tonåring som skadat sig själv sen den var sju år är inte två år så lång tid.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om