Så här ser knäroten ut, som i många fall både i Västerviks kommun och i landet som helhet lett till strider mellan staten och enskilda skogsbrukare. Får man dispens? Får man ersättning?
Domen i Högsta domstolen skrev vi om i våras, som slog fast att en stor skogsägare i Uppland fick rätt till ersättning när avverkningen av 22 av deras 20 000 hektar stoppades på grund av att området var en plats för tjäderspel.
Alltså motsvarande 0,1 procent av deras skog.
HD slår visserligen fast att en skogsägare av den storleken bör tåla vissa ekonomiska konsekvenser kopplat till naturvård, men anser ändå att de ska få ersättning som motsvarar värdeminskningen på ägorna, plus 25 procent.
Onsdagens dom i Svea hovrätt slår fast att man inte längre kan få dispens för avverkning. Därmed kan det byråkratiska krånglet för en skogsägare minska något. Tidigare krävdes nämligen en avslagen dispensansökan för att man skulle kunna söka ersättning.
Men vad är då oddsen för att få ersättning som liten skogsägare i Västerviks kommun? Räcker det att avverkningsförbudet gäller 0,1 procent av ägorna?
– Du ställer frågan som alla andra ställer också. Här ligger svårigheten i det hela, säger Fredrik Ludwigs, hovrättsråd på mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.
Skulle du säga att HD:s dom är generös, när det kommer till ersättning?
– Jag har fått olika uppfattningar från olika personer. Men ett stort bolag fick ersättning, och det är tydligt att mindre skogsägare inte ska behöva tåla lika mycket. Man får väl tänka sig att det finns en faktisk möjlighet i alla fall, säger han.
Vi har också skrivit om syskonen Lars och Elisabet Johansson, som tillsammans med sin bror Mattias äger en gård utanför Helgenäs. Deras avverkningsplaner begränsades eftersom okidén knärot har hittats i markerna.
Säker kan man först bli när ett antal sådana processer nått upp till dem, och landat i en praxis. Det finns minst ett sådant fall där staten just nu har begärt prövningstillstånd. Staten vill ta strid mot en, enligt dem, för hög ersättningsnivå. Om fallet prövas tror Fredrik Ludwigs att rätten nått ett beslut inom ett år.
Samtidigt pågår ett lagstiftningsarbete på miljödepartementet i syfte att göra processen enklare för skogsägare. Att det ska bli enklare att förstå om och när man får ersättning.
– Exempelvis att samma myndigheter ska besluta om allt. Det tror jag att alla är överens om, att det är ett otympligt och besvärligt system, säger Ludwigs.
En utredning kring artskyddet och byråkratin presenterades i höstas, som dock ger brasklappen att riktlinjerna för artskyddsärenden kan komma att behöva uppdateras igen snart, eftersom det skett så mycket rättsliga förändringar de senaste åren, både på EU-nivå och i Sverige.
Sven-Erik Nilsson (till höger) visade vintern 2022 runt i sin skog, där knäroten satt stopp för skogsbruket. På plats var också en granne samt representanter för länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.
Vi har flera gånger skrivit om Sven-Erik Nilsson i Bjärka, Blackstad, som tagit strid för att avverka – trots att man hittat orkidén knärot på markerna. Han blir förvånad när han får reda på domstolens besked.
– Nej någon ersättning ska jag inte ha, det motsätter jag mig helt och hållet, för då får jag inte röra skogen på 50 år. Hur ska det se ut om jag har en 100-årig skog om 50 år, med granbarkborrar och allt?
I hans fall handlar det om 14 av 170 hektar som fått avverkningsförbud. Alltså nästan 10 procent av ägorna. Rimligen borde oddsen för ersättning vara goda, utifrån Högsta domstolens vägledande dom.
Hans rättsliga process ligger för närvarande hos mark- och miljödomstolen i Växjö, men hans förhoppningar om dispens lär komma på skam efter den nya domen.