Don´t worry - be happy

Det är lika farligt att elda med ved som att bo vid en starkt trafikerad gata. Det visar i vilket fall en studie från Sahlgrenska. Om man onanerar för mycket kan man få prostatacancer, påstår en annan studie. Varje vecka kommer nya larm om hittills okända hälsofaror.Bör man då i vardagslag oroa sig? Nej!För det första är farorna ofta groteskt överdrivna genom att forskarna (och/eller media) hårdvinklar sina slutsatser, ljuger med statistiken eller att studierna helt enkelt är dåliga. Vi bibringas en felaktig eller oproportionerlig uppfattning om risker i vardagen.De flesta av oss tror exempelvis att en mycket stort andel rökare drabbas av lungcancer. Rökning närmast innebär att man beställer cancern. Det beror på att forskare ofta framhåller den mycket höga risken för cancer rökning innebär jämfört med att inte röka. Men lungcancer bland icke rökare är synnerligen ovanligt. Så trots att risken att få cancer ökar dramatiskt med rökning är det bara cirka en procent av rökarna som får cancer - ofta i relativt hög ålder. En procents risk att dö i cancer är ett av många goda skäl att inte röka. Men siffran är inte dramatiskt hög.Hjärt- och kärlsjukdomar ökar förmodligen av rökningen, men å andra förefaller dessa vara mindre vanliga i medelhavsområdet än här, trots att rökningen där är betydligt vanligare. Andra livsstilsfaktorer kan spela in. En annan förklaring är att bra jämförande studier saknas.Observera att ovanstående exempel inte är avsett att påstå att rökning inte är farligt. Men det visar att även i tydliga och uppenbara fall är proportioner, relationer, risker och samband inte tillnärmelsevis så enkla och självklara och dramatiska som allmänheten bringas att tro genom myndighetsinformation och välmenande forskare.Betänk då hur det är med studier om dubbdäck, livsmedelsfärger, PVC, leukemi kring kärnkraftverk och liknande. Där består resultaten av extremt små förändringar i stora försökspopulationer eller råttförsök översatta till människan.Resultaten kan vara fel, men även om de är riktiga finns det skäl att inte oroa sig.Det är nämligen så att svenskar statistiskt sett inte dör av okända orsaker, vilket de ju skulle göra om det fanns stora okända risker.Vi dör sällan före 70 års ålder och vi vet exakt vad orsakerna är. Fetma, sprit, cigg, bilkörning, eldsvådor och drunkning.Det gemensamma för dessa orsaker är att det inte krävs några stora studier för att få kunskapen om dem. De flesta av oss känner eller känner till en eller flera personer som har dött i infarkt, supit ihjäl sig, krockat eller drunknat. Och de flesta av dem har uppvisat en eller flera traditionella ovanor. Det genomsnittliga offret är en stillasittande, överviktig, rökande person som med visst jämnmod blir full då och då.Det räcker med ganska enkla utredningar för att få koll på den totala bilden. Det är bara att ringa runt till polismyndigheter och sjukhus, fråga vad folk dör av, och räkna. Därigenom bekräftas den egna anekdotiska kunskapen om att det är dumt att vara fet och allt för full allt för ofta. Om man dessutom röker och har ovanan att vara packad bakom ratten eller i sin roddbåt blir prognosen en aning blek om nosen.Den som saknar läggning att oroa sig kan dessutom påpeka följande: resultatet av alla som krökar i småbåtar och de cirka 40 000 som varje dygn styr på fyllan är ett par hundra döda och några tusen skadade. Årligen. Risken ens med detta extremt ansvarlösa beteende förefaller med andra ord inte överdrivet hög.Betänk då hur liten risken är njuta av doften av en brasa, promenera på Hornsgatan i Stockholm eller mumsa i sig en otillåtet rödfärgad hallonbåt.Den stora faran i sammanhanget är att politiker och byråkrater använder vår oro för att göra ingrepp i vår frihet och integritet. Rädda medborgare är fogliga medborgare.Och glöm aldrig det jag kallar för Magnus Nilssons regel: "Den risk som kräver stora vetenskapliga studier för att hittas är för liten att oroa sig för".

Don´t worry - be happy

Vi dör sällan före 70 års ålder och vi vet exakt vad orsakerna är. Fetma, sprit, cigg, bilkörning, eldsvådor och drunkning. Det skriver Magnus Nilsson i dagens kolumn.