Fastighetsägaren vände sig till mark- och miljödomstolen efter att länsstyrelsen sagt nej till bryggan.
Fastigheten vid Gamlebyviken har ägts av familjen i drygt 100 år. Längre tillbaka försörjde man sig på bland annat fiske. Fastighetsägaren skriver att det är självklart att det fanns en brygga på platsen då, och säkert långt innan familjen kom till platsen. Han skriver att det borde vara en icke-fråga om det ska ges tillstånd för en brygga på fastighet som varit ett "fiskarhemman". Alternativet om han inte får tillstånd är att han får köpa in sig i en större brygganläggning som ligger en bit bort. Orimligt, tycker fastighetsägaren med tanke på platsens historia.
Han skriver dock att bryggans skick genom kan ha varierat, och att den renoverats under 2000-talet. Men läget har hela tiden varit detsamma.
Mark- och miljödomstolen gör en helt annan tolkning. Man går på länsstyrelsens linje. På flygfoton från 60- och 70-talet syns ingen brygga. Bedömningen är att bryggan kommit till under 2000-talet.
Eftersom bryggan inte ska användas för yrkesmässigt fiske- eller jakt finns inte skäl att ge strandskyddsdispens menar rätten.
I domen nekar man även strandskyddsdispens i efterhand för en strandskoning som byggts på platsen som ett erosionsskydd.. Länsstyrelsen ansåg att strandskoningen kan bidra till privatisera platsen.Mark- och miljödomstolen höll med.