Diskussion är viktigare än förbud

Att reagera i tid och inte vara rädd för att diskutera svåra frågor med sina barn. Det är några av de saker föräldrar kan göra om de misstänker att deras barn riskerar att rekryteras av nynazistiska eller främlingsfientliga organisationer.
? Det tar ungefär nio månader från det att ett barn börjar umgås i de här kretsarna till barnet helt har förändrat sitt sätt att tänka, säger Leif Manfred, som föreläser om just problematiken kring nynazistiska och rasistiska organisationer.
? Det är därför viktigt att barnet får hjälp så tidigt som möjligt. Man måste ge sig på problemet i sin linda.
Tecknen på att ett barn är i riskzonen är många. Symboler på kläderna, skivor med vit maktmusik och flygblad med nazistisk och rasistisk propaganda i fickor eller väskor. Men att upptäcka detta kan vara både svårt och traumatiskt för föräldrar och andra anhöriga till barnet. Det är inte alla gånger lätt att veta vad man som förälder kan göra.

Men hjälp finns att få. Organisationer som Exit och Expo arbetar just med de här frågorna och kan ge råd till oroliga föräldrar. Och både Rädda Barnen och Lärarförbundet har gett ut broschyrer om hur privatpersoner och skolor kan bemöta nynazism och rasism.
? Det är viktigt att inte se det här som ett problem, utan i stället som en möjlighet till diskussion, säger Daniel Poohl på Expo, en stiftelse och tidskrift som kartlägger rasistiska och högerextrema organisationer i samhället.
? Kommer ett barn hem med till exempel symboler på kläderna ger det en möjlighet att prata med barnet och ställa frågor om vad olika organisationer egentligen står för.
Enligt Daniel Poohl är det viktigt att inte börja förbjuda barnet att göra vissa saker eller lyssna på viss musik. Han använder ord som förbudsiver, och säger att det ofta bara gör problemen värre. Det hjälper inte heller att ifrågasätta symboler som inte har något med rasism och nazism att göra.
? Ta svenska flaggan som exempel. Det finns ett litet fåtal skolor i landet som valt att inte tillåta eleverna att bära tröjor med flaggan på, men det är att gå för långt och gör mer skada än nytta.
Istället återkommer han till hur viktigt det är att prata med barnen. Att ifrågasätta, att ägna tid åt att sätta sig in i vad olika organisationer står för och att verkligen våga ta diskussionen ? det är handfasta tips han ger till oroliga föräldrar.
Att barnen faktiskt behöver få hjälp, det är alla överens om. Det går inte att blunda för problemen ? då kommer de bara att bli värre. Och, säger Leif Manfred, det handlar inte om att göra livet jobbigt för barn och ungdomar, utan att faktiskt visa att man bryr sig och vill hjälpa dem.
? Självklart är det spännande med de här organisationerna. Alla barn vill ha uppmärksamhet och rasistiska och nazistiska symboler är ett enkelt sätt att få det.
Men, fortsätter han, om föräldrar och skola inte reagerar skapas en attributjakt. Om reaktionen uteblir när barnet kommer hem med en relativt oskyldig symbol väljer barnet att använda allt grövre symboler, ändå tills samhället faktiskt reagerar. Men då kan det i många fall redan vara för sent.
Enligt Leif Manfred riskerar det som började som en protest mot skola och föräldrar att leda till kriminalitet. Och det är just det som är problemet. I nynazistiska och rasistiska organisationer finns det ett tryck på medlemmarna att begå brott. Det som börjar med olaga affischering utvecklas till hets mot folkgrupp och olaga hot, i vissa fall även till misshandel.
? Om hjälpen sätts in i tid kan vi förhindra att det går så långt, säger Leif Manfred.