Eleven, som blev placerad i särskolan i början av 2000-talet, berättar i anmälan att dennes föräldrar var emot en placering, och egentligen bara önskade lite extra resurshjälp i den vanliga klassen. De fick då veta att de måste skriva på ett papper, för hjälpen skulle de söka genom särskolan.
Att eleven, efter placeringen, när som helst kunde ha blivit utskriven från särskolan fick inte föräldrarna någon information om.
Skolinspektionen begärde för tre veckor sedan att kommunen skulle skicka in svar på ett antal frågor till myndigheten, vilket man nu gjort.
I svaret beskrivs bland annat att det gjordes en pedagogisk utredning kring eleven, där man bedömde att elevens möjlighet att nå målen i grundskolan var "mycket små". Utredningen tog bland annat upp elevens hälsosituation - och att denne hade diabetes. Även elevens sociala situation på skolan togs upp.
En överläkare skrev ut ett medicinskt intyg om att eleven hade diabetes, och menade att eleven behövde en assistent. Det här intyget användes inför mottagningsbeslutet till särskolan. "Vi är medvetna om att detta intyg inte skrevs inför en särskoleutredning", skriver kommunen i yttrandet till Skolinspektionen.
Kommunen medger även att den skriftliga dokumentationen till föräldrarna var bristfällig, och att det saknas en specifik medicinsk utredning inför placeringen.
VT har varit kontakt med Kalle Söderberg, barn- och utbildningschef på kommunen, men han vill inte säga något mer än det som står i yttrandet.
- Jag har inga ytterligare kommentarer.
Kommunens rutiner har nu omarbetats för att se till att alla nödvändiga utredningar inför en särskoleplacering görs och dokumenteras
Eleven studerar nu på gymnasienivå, i en annan kommun, och läser inte längre gymnasiesärskolans kurser.