LÄS MER: Det avslöjade Uppdrag Granskning om Slottsholmen
En av punkterna där Uppdrag Gransknings riktade kritik var prislappen på fastigheten Slottsholmen. Tomten såldes till drygt en tiondel av sitt värde, enligt programmet.
Fastigheten var en tomträtt. Det innebär att kommunen ägde marken, medan någon annan med hjälp av en tomträtt disponerade fastigheten och ägde byggnaderna. Kommunen fick betalt i en årlig avgäld – 67 000 kronor.
Slottsholmen är inte unikt. Det finns allt från bostadstomter till några campingplatser i kommunen som är tomträtter. Det är heller inte ovanligt att tomträttsägarna vänder sig till kommunen för att lösa ut marken.
Det som var kontroversiellt i det här fallet var att kommunen i princip tog ut standardpris: En summa som motsvarade elva års avgälder: 750 000 kronor.
Uppdrag Granskning berättade att det något år efter försäljningen gjordes en värdering, och att den kom fram till 7,2 miljoner kronor. Värderingen diariefördes dock aldrig.
– Jag vet inte varför det gjordes, säger Bruno Nilsson, på kommunens samhällsbyggnadsenhet.
VT har tagit del av värderingen som gjorts av företaget Hammar Locum och Metior.
Där värderas inte bara fastigheten Slottsholmen 1, utan även mark och sjöområden runt Slottsholmen, som ägs av kommunen.
– Vi gjorde värderingen i samband med att exploateringsavtalet skulle tas fram, säger Bruno Nilsson.
Där framkommer att det finns flera saker som påverkar fastighetens värde.
* Större andel bostäder höjer fastighetens värde. En eventhall är däremot inte lika attraktivt.
* Avdrag gjordes för att området är svårbebyggt.
* Rätt att bygga på vatten ansågs svårbedömt.
Trots flera invändningar skvallrar värderingen ändå om ett värde på flera miljoner kronor för marken.
Bruno Nilsson säger att det ändå hade varit svårt för kommunen att ta ut ett högt belopp.
– Tomträttsinnehavaren kan hela tiden säga, att då blir det inte någon affär; "Jag fortsätter att betala tomträttsavgälder istället."
Han säger också att vid försäljningen 2010 försvårades prissättningen av att det inte fanns något taxeringsvärde på tomten:
– Det är ovanligt.
Nilsson pekar också på att 2010 gällde en äldre detaljplan som bara tillät byggnader med centrumändamål. Bygghöjden var begränsad. Värdet på tomten steg när den nya detaljplanen kom några år senare.
På kommunens hemsida görs en liknelse för att visa att Uppdrag Gransknings jämförelse är orimlig: "Det är lite som att titta på en rättad tipsrad och därefter kritisera en spelare för att den inte visste vad alla resultat i den gångna lördagens fotbollsomgång skulle bli."
Den som är kritisk kan säga att kommunen redan 2010 visste att Slottsholmens ägare ville bygga större, och kommunen hjälpte till med att ta fram den detaljplan som gjorde tomten mer värdefull.
En politiker som inte verka tycka att det varit en katastrof om marken inte sålts, utan förblivit en tomträtt, är kommunalrådet Tomas Kronståhl (S):
– Jag minns att jag hade en diskussion med vår dåvarande kommundirektör om vi verkligen skulle sälja.
Kronståhl stödjer sig på att kommunen inte velat sälja marken till flera campingplatser. Platser som är viktiga för kommunen har man velat behålla ägandet över. Hade man behållit marken hade avgälderna kunnat höjas när värdet på marken steg. Han säger att ett annat alternativ hade varit att vänta med att sälja tills dess att den nya detaljplanen trätt i kraft.
Samtidigt lägger Tomas Kronståhl till:
– Det här var inget jag drev särskilt hårt. Vid den tidpunkten var vi glada att det var någon som var intresserad av att bygga.