Hedersgäst den här dagen var Ola Larsmo. Västerviksbördig författare som skrivit om händelserna i sin roman "Himmel och jord må brinna".
Inför publiken berättade han om händelserna i Västervik: Hur uppretade och hungrande arbetare samlades framför rådhuset, och hur syndikalisten Frans Johan Gustavsson grep tillfället i flykten och blev upprorets ledare. Gustavsson var författare till den så kallade Västerviksresolutionen som antogs. Skriften spreds över Sverige och fick bifall vid andra demonstrationer.
Både Ola Larsmo själv och flera åhörare dröjde sig kring det faktum att i Sverige slog aldrig demonstrationerna över i våldsamma konflikter.
– Det var oerhört nära i några situationer, men påfallande ofta har det funnits människor som haft förmågan att hålla huvudet kallt. De har kommit från alla politiska läger, sade Larsmo.
I Västervik var det Frans Johan Gustavsson som tycks ha haft en dämpande effekt när demonstranter var på väg att gå över i plundring och misshandel. I Stockholm drar en poliskommissarie undan sin överordnade i rätt stund för att undvika att beväpnad polis ska gå till anfall mot demonstranter.
Under den efterföljande diskussionen märks att 100 år inte är längre tid än att det finns människor som hört familjehistorier om hungrerupproret.
– När min morfars mor hade gjort mat fick först morfars far som arbetade och försörjde familjen äta sig mätt, därefter fick barnen och sedan var det inget kvar till morfars mor. Hon kunde vira kjolen två varv runt midjan, berättade Carina Andersson Sarge.
En annan historia, som flera hade hört, handlade om en extremt impopulär polisman som fick ledsagas hem av Frans Johan Gustavsson för att han inte skulle få stryk.
– Jag har också hört historien, och sökt i mina källor men inte kunnat belägga att den är sann, sade Ingvar Flink, som skrivit en akademisk uppsats om hungerupproret.
Olof Nimhed på Västerviks museum säger också att man på museet fått höra en rad historier som man inte kunnat verifiera.
– I utställningen har vi bara tagit med det som kunnat fastställas.
Utställningen kan ses fram till slutet av november.
– Vi vill vara stöd åt den pjäs som Teaterskeppet ska sätta upp senare i år, säger Olof Nimhed.
Det är flera jubiléer i år. 1517 brändes Stegeholms slott ner och 140 människor dog. Vilken av händelserna är den största i Västerviks historia?
– Stegeholm är kanske den som fick störst konsekvenser för Västervik, men den påverkade inte övriga Sverige på det sätt som hungerupproret gjorde.
ulrik.alvarsson@vt.se