När vi frågar vad Nilsson (S) är särskilt stolt över den senaste mandatperioden nämner han satsningar som skett i kommunen: simhallsbygget i Västervik, projektet med en brandstation i Ankarsrum, det påbörjade bygget av det särskilda boendet i Gamleby, och inte minst affären i Akzo Nobels gamla lokaler. "Att vi investerat i hela kommunen, och inte bara i tätorten, det är jag mest stolt över", säger han.
Vi ses på hans kontor på kommunhuset i Västervik, en av de få gånger vi faktiskt träffats i verkligheten det gångna året. Distansarbete har blivit mer standard än undantag för många, och vi konstaterar att det är svårt att tänka sig hur livet såg ut före pandemin.
Du tillträdde 2018 med ett bräckligt stöd, och talade om vikten av att tidigt förankra frågor hos andra partier för att söka stöd. Hur tycker du att det har gått?
– Det man kan konstatera är att det är lättare sagt än gjort.
Han säger att det å ena sidan är klokt att låta vissa frågor, såsom infrastrukturfrågor, ta tid. I början av mandatperioden var det dock svårt för majoriteten och oppositionen att nå fram till varandra.
– I början var det spänt, svarar Nilsson, som i början upplevde oppositionen som påfrestande.
– Men då var jag också ny i min roll. Jag tycker att båda majoriteten och oppositionen har förändrats – idag är vi mer ödmjuka mot varandra, säger han.
Tycker du att du har kunnat styra kommunen som du velat?
– I stort sett ja. Nu är vi fem partiet i budgetsamarbetet, och man styr ju inte allting som kommunalråd, men det har inte funnits något som varit särskilt svårt.
Sedan lägger han till:
– Jo, det har varit mycket diskussioner om de kommunala bolagen när vi ska göra olika investeringar. Där tycker jag att fokuset på diskussionen blivit förskjutet.
De kommunala bolagen har bland annat anklagats för att konkurrera med privata aktörer, och i Svenskt näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet hamnar Västervik i botten när det gäller frågan om konkurrens från kommunen. Att det kommunala bolaget Tjustfastigheter köper förvaltningstjänster från kommunala Västervik Bostad AB, har också ifrågasatts. Även brist på transparens och öppenhet har lyfts mot de kommunala bolagen.
Dan Nilsson är dock tydlig: han menar att bolagsformen ger flera fördelar, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Han tar som exempel att kommunen klarar av att hålla en hög grad av självfinansiering när de ska bygga nya fastigheter.
– Långsiktigt ekonomiskt är det väldigt bra. Jag skulle vilja påstå att det är grunden till att vi har en ekonomi i balans.
Han säger att det som kommunalråd inte går att bli förbannad på allt som inte går hans väg.
– Det skulle äta upp mig inifrån. Det går inte att älta, för då kan man inte se framåt. Man får försöka göra bättre nästa gång.
Ett exempel på något som inte gått hans väg, där han fått "göra om och göra rätt" är ishallen. Han menar att simhallen blev en infekterad fråga, medan satsningen på ishallen har bestått av ett givande och tagande mellan majoritet och opposition.
–Det är inte alltid jag varit nöjd över alla vägval vi tagit men ibland får man hacka i sig det för att projektet ska komma i mål. Men det är ju inte färdigt än, säger han.
Den senaste medborgarundersökningen från Statistiska Centralbyrån visade att endast 18 procent av Västerviks invånare tycker att de har mycket eller ganska stora möjligheter att påverka kommunens beslut och verksamheter. I riket är snittet 19 procent.
Varför är siffran så låg?
– Det ser ganska liknande ut i hela Sverige. Det ligger förhållandevis lågt. Och det är lite farligt. Det är en viktig värdemätare på hur medborgarna tycker att demokratin fungerar. Känner man att det är ett toppstyre där man inte har inflytande skapar det ett samhälle som jag inte vill se. Sen måste man vara medveten om att man gör sig val vart fjärde år, och vi kan inte ha folkomröstning om varenda liten fråga – då skulle vi inte få någonting gjort.
Dan Nilsson nämner digitala samråd och möjligheten att lämna e-förslag som två framgångsrika former där medborgarna bjudits in i beslutsprocesserna.
Vänsterpartiet var tidigare en given budgetpartner. I de senaste budgetarna har inte V varit med. Hur är förhållandet mellan S och V idag?
– Det är klart att förhållandet har förändrats i och med att vi inte har ett budgetsamarbete längre, men vi för samtal med dem i olika frågor. Vi har inga direkta uppgörelser, men vi kan diskutera vissa sakfrågor. I kommunpolitiken måste man kunna prata med alla.
Nilsson förklarar att det i praktiken blev så att Westerwikspartiet klev in som budgetpartner, istället för Vänsterpartiet.
– Vi låg närmare Westerwikspartiet i vissa sakfrågor, säger han.
Vill du se en annorlunda relation med V i framtiden?
– Jag vill ha en bra relation med alla partierna i fullmäktige. Alla har blivit valda av medborgarna och ska behandlas med respekt. Däremot kanske jag inte vill se fördjupade samarbeten med alla partier, om vi säger så.
Om inte pandemin hade dominerat vardagen de senaste åren tror Nilsson att frågor som digitalisering och utvecklingen av äldreomsorgen hade varit i fokus. Samtidigt är han nöjd över att arbetet med Bökensved och drönarverksamheten på Mommehål har fortsatt.
Han tycker också att pandemin fört Västerviks politiker närmare varandra.
–Vi har jobbat lite tätare och försökt hitta mer konsensus. Allting får ju ett nytt perspektiv när man befinner sig i en pandemi, säger han.
Tongången i kommunpolitiken... Ett givande och tagande, ni strävar efter konsensus... Det skiljer sig från rikspolitiken. Varför är det så, tror du?
– Självklart har vi haft satsningar där vi inte kommit överens. Men som lokalpolitiker får man en omedelbar respons, eftersom vi bor och verkar i kommunen. Går man och handlar på Ica en fredag får man direkt återkoppling på vad man gjort i veckan, säger Nilsson.
På frågan om medborgarna kan lita på att Dan Nilsson (S) om två år kan lita på vad han säger idag, med tanke på svängningen i vindkraftsfrågan, svarar att han inte har ändrat inställning om själva vindkraften: "Det är viktig del i hur vi ska klara energiförsörjningen och klimatomställningen". Däremot tycker han att både kommunen och bolagen brast i informationsprocessen, och att kommunen tagit ansvar för det genom att dra tillbaka sitt tillstyrkande av vindkraften i Tribbhult samt att pausa vindbruksplanen.
Liksom flera andra politiker har du svängt i vindkraftsfrågan. Hur ska medborgarna kunna lita på att du står för det du säger, och inte bara lyssnar på den sidan som hörs och syns mest?
– Det är en rimlig fråga. Jag har försökt vara tydlig med att jag inte har vänt i vindkraftsfrågan. Jag tycker att det är en viktig del i hur vi ska klara energiförsörjningen och klimatomställningen. Däremot tycker jag att varken kommunen eller bolagen har tagit ansvaret att informera och kommunicera med de boende i de här områdena. Där tycker jag att vi har gjort vad vi kan för att rätta till misstagen genom att pausa vindbruksplanen och när vi drog tillbaka vårt tillstyrkande i Tribbhult.
Men hur ska man kunna lita på att du om två år står för sådant du säger idag?
– Som politiker måste man fatta rätt många olika beslut. Man får stå utifrån de underlag man har. Och i det här fallet är det inget underlag jag är kritisk till, utan processen hur vi hanterat informationen, säger Nilsson.
Har det funnits något beslut den senaste mandatperioden som har varit väldigt svårt att ta?
– Vindkraftsfrågan är en sådan fråga, när man fattat ett beslut och sedan ändrar sig, det är inte så enkelt, säger han.
Även krisledningsnämndens beslut under pandemin har varit svåra.
– Att stänga särskilda boenden så att anhöriga inte får komma dit, eller när vi stängt gymnasiet från undervisning på plats. De besluten är inte så svåra att ta i stunden, eftersom alternativen inte finns, men för den delen var det tufft eftersom man vet vad konsekvenserna kan komma att bli.
Dan Nilsson (S) berättar om några tuffa beslut han ställts inför den senaste mandatperioden: när krisledningsnämnden i Västervik beslutade att stänga äldreboenden från besök, och att gymnasieskolan skulle övergå till distansundervisning. Det fanns inga alternativ, samtidigt var man medveten om vilka konsekvenser besluten kunde få.
Vad blir den största utmaningen kommande mandatperiod?
– Den ena utmaningen är att fortsätta utveckla Västervik med de förutsättningar vi har, dels är vi en stor geografisk kommun, och dels är vi den kommunen i länet som har lägst kommunalskatt. Det är en ekvation som egentligen inte går ihop, men vi har klarat det och ska fortsätta göra det.
– Den andra utmaningen blir att se hur vi ska få ihop det parlamentariska läget efter nästa val. Men det är först efter valdagen vi vet vad vi har att utgå från, och kan börja lägga pusslet och utgå från kommunens bästa.
Att vara kommunstyrelsens ordförande är ett slitigt jobb, men det är värt det, säger Dan Nilsson (S). Det blir sena kvällar, och i sin roll som representant för Västerviks kommun ska han ständigt vara tillgänglig. Samtidigt är det "det finaste uppdraget man kan ha", berättar han.
Dan Nilsson har blivit tillfrågad av partiet, och accepterat, att kandidera även för kommande mandatperiod.
Var det ett enkelt val?
– Nej, jag har ju haft mina personliga problem under den här mandatperioden, och det här jobbet gör ju att man inte är hemma särskilt mycket på kvällarna heller. Det har definitivt sitt pris.
– Samtidigt är det roligaste uppdraget jag haft i mitt liv. Har man ägnat 20 år av sitt liv åt politiken, och nu får vara med och påverka i den kommun man är uppväxt och älskar... Det är det finaste uppdraget man kan ha.