Det iranska såret

Monarkins öde beseglades den 16 januari 1979, när shahen på premiärministerns begäran lämnade landet. Några veckor senare, den 11 februari, föll den sekulära regeringen, när Irans militär, efter några dagar av intensiva gatustrider, förklarade sig "neutral" i konflikten.Revolutionen, som kom som en överraskning för många västliga bedömare, ritade drastiskt om den politiska världskartan. I det tidigare västvänliga Iran etablerades en shiamuslimsk teokrati, som tog bestämt avstånd från det kalla krigets båda rivaliserande supermakter.De omedelbara politiska konsekvenserna för regionen var oöverblickbara. Den sekulära, men sunnianstrukna nationalistregimen i Irak fruktade ett shiamuslimskt uppror, och beslöt att kväva den iranska revolutionen i sin linda. Under det att Sovjetunionen hade händerna fulla med mujahedin i Afghanistan (grupper USA sedan skulle ta hjälp av i kampen mot Talibanerna) finansierade USA en irakisk invasion av den nybildade islamiska republiken. Kriget, som kostade hundratusentals liv, kastar fortfarande en mörk skugga över amerikansk-iranska relationer.Medan Barack Obama skärpt tonen mot Pakistan, som han anser inte gör tillräckligt för att stävja de terroristgrupper som verkar på gränsen till Afghanistan, har han sträckt ut en öppen hand mot Iran. Den nytillträdde presidenten hoppas inleda diplomatiska förhandlingar med regimen i Teheran, och göra upp med 30 år av bistert kyliga relationer.Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, har hittills avvisat de trevande försöken. Obamas tystnad under Israels invasion av Gaza, samt ryktet att "sionisten" Dannis Ross blir nytt amerikanskt sändebud i Iran, väcker regimens misstänksamhet. Irans påstådda kärnvapenprogram kastar också en skugga över de diplomatiska ansatserna. Alldeles i veckorna lyckades Iran för första gången skicka en satellit i bana kring jorden. I USA har händelsen väckt farhågor: kan iranierna bygga satelliter kan de också bygga långdistansmissiler. Under en säkerhetskonferens i München i lördags meddelade Obamas vicepresident Joe Biden att USA framskrider med planerna att bygga en europeisk robotsköld, med bas i Polen och Tjeckien, som skydd mot iranska missilattacker.Mycket tyder på att en regimförändring i Teheran är nödvändig om de väst-iranska relationerna skall förbättras. Nyligen meddelade Mohammad Khatami, Irans president mellan 1997 och 2005, att han kandiderar i det iranska presidentvalet i juni. Han representerar ett moderat alternativ till den ortodoxe Ahmadinejad, under vars styre Iran gått i auktoritär riktning (antalet avrättningar per år har mer än tredubblats sedan han tillträdde).Än skallar dock ropen "Död åt Amerika" på Teherans gator. Såret, åsamkat under den islamistiska republikens första år, är infekterat av trettio år av antivästliga stämningar. Det kommer inte att läka i första taget.

Det iranska såret

I dagarna firar Iran trettioårsjubileet av Ayatollah Khomeinis islamistiska revolution, när Mohammad Reza Pahlavi, den sista shahen av Iran, omkullkastades i ett blodigt uppror.