Det föds allt färre utvecklingsstörda barn
Allt färre elever går på särskola.- Det här är bland annat en följd av att det föds allt färre barn med utvecklingsstörning, säger skolpsykolog Jan Lörelius.
Positiva till inkludering. Jan Lörelius, Marianne Werke och Annica Ewerlöf tycker att det fungerar bra att placera särskoleelever i vanliga klasser på grundskolan. Foto: Matilda Ahl
Foto:
- Det beror dels på att grundskolan i dag är bättre på att ge svaga elever undervisning, dels på att det blev kö till särskolan och att det därigenom görs försök med särskoleelever i grundskoleklass, säger särskolpsykolog Jan Lörelius.
Men det beror också på att elevantalet minskat och att det föds allt färre barn med utvecklingsstörning.
Enligt Jan Lörelius har antalet utvecklingsstörda barn minskat rejält i Västervik de senaste åren.
- På 70-, 80- och 90-talet var till exempel downs syndrom den vanligaste orsaken till att eleverna gick här. Ungefär 40-50 procent av barnen hade den diagnosen. I dag har en av våra totalt 80 elever downs syndrom.
Jan Lörelius gissar att det är en följd av att vi fått en förbättrad barn- och mödravård samt att fosterdiagnostiken gör att man på ett tidigt stadium upptäcker dessa barn.
Mari Nordh, avdelningschef för förlossningen och BB i Västervik kan dock inte svara på om det föds färre barn med utvecklingstörning.
- Det är jättesvårt att säga eftersom det oftast inte visar sig när de föds. Det brukar märkas efter tiden, säger hon.
Den skickliga sjukvården har också lett till att det går att rädda livet på allt fler för tidigt födda barn. Men många av dem får skador som gör att de kan behöva särskilda insatser i skolan.
- Det kan vara en av de bidragande orsakerna till att de så kallade bokstavsdiagnoserna har ökat, säger Jan Lörelius.
Under många år ökade antalet elever i särskolan i Västervik. Men många av dem började här på fel grunder. Till slut blev situationen ohållbar. I och med den långa kön skärptes reglerna för att bli placerad här.
- För att få gå här nu krävs att du har en utvecklingsstörning eller autism. Andra kriterier är att du inte bedöms att nå upp till skolans kunskapsmål, säger Jan Lörelius.
Så jobbar vi med nyheter