"Det finns intresse för kommunens utveckling"
Erika Jörgensen fortsätter sin forskning om vad som hänt i Västerviks och Varbergs kommuner.
Hon arbetar med en undersökning om kommunutveckling, där hon jämför vad som hänt i Västervik och Varberg.
Förra veckan besökte hon Västervik för fältstudier. Hon har intervjuat kommunchefen Conny Jansson och fem förvaltningschefer.
I nästa vecka åker hon till Varbergs kommun i samma ärende.
I april kommer hon tillbaka till Västervik för att göra intervjuer med folk som bor här, både inflyttade och personer som bott här hela livet. Hon vill gärna veta varför man väljer att flytta hit, eller varför man väljer att stanna kvar här.
Erika Jörgensen är doktorand i Lund och undersökningen ska leda fram till en doktorsavhandling som beräknas vara klar till hösten nästa år. Om hennes förberedande arbete kunde du läsa i VT:s bilaga den 7 februari.
1973 hade de båda kommunerna Västervik och Varberg lika många invånare. Sedan dess har det blivit ett gap där Varberg med råge gått om Västervik som tappat befolkning.
1950 hade Västervik 9000 fler invånare än Varberg. I dag har Varberg 16000 fler invånare.
Varför det blev så ska vi så småningom få veta.
- Jag kommer inte att leverera någon lösning på befolkningsproblemet utan belysa hur det blivit så här, säger Erika Jörgensen.
- Det är en spännande problematik. Jag hoppas att det jag kommer fram till så småningom kan vara till hjälp även för andra kommuner.
Forskning kan ske på många olika sätt. Ett sätt är det som Erika Jörgensen valt, att både utgå ifrån handlingar och fakta och från intervjuer med människor som ger sin syn på sakernas tillstånd.
- Det är bra att komma ut på fältet och inte bara sitta inne på kammaren på universitetet, menar hon.
- Under intervjuerna har jag fått kommunchefernas syn på kommunens utveckling och hur de själva arbetar för den. Jag har valt att intervjua tjänstemän framför politiker eftersom politikerna kan vara lite väl präglade av sin politik.
- Mitt intryck är att kommuncheferna är intresserade av kommunens utveckling och att de funderar på detta. De har varit mycket tillmötesgående när de tagit emot mig.
På bussen till Västervik förra söndagen pratade hon med några Västerviksbor.
- De ville gärna berätta om hur de ser på kommunens utveckling. De visade ett stort engagemang i sin hembygd.
Intervjuer och kontakter med människor under arbetet med avhandlingen leder arbetet framåt. Och kanske lite åt sidan ibland:
- Jag kan få svar jag inte alls hade tänkt mig.
- Det svåraste med arbetet är nog att avgränsa det och inte komma in på sidospår för mycket. Jag får hela tiden nya idéer som jag måste släppa, framför allt av tidsskäl. Kanske kan jag fortsätta min forskning av sådan sidospår senare.
- I avhandlingen så småningom måste jag kunna motivera det jag gjort, och även delvis det jag inte gjort, och visa att jag reflekterat över olika frågor kring arbetet.
Som doktorand har hon en handledare på universitetet.
- Vi bollar idéer och jag får råd om hur jag ska gå vidare. Det är nödvändigt, och värdefullt.
Själv kommer hon från Hässleholm där hon tidigare gjort en studie av kommunens utveckling och boende till sin magisterexamen. Sedan 1999 har hon dock ägnat sin forskning åt jämförelsen mellan Västervik och Varberg.
Erika Jörgensen är beteendevetare. Hennes arbete ingår i ett forskningsprogram som heter Utvägar och bekostas av sex olika forskningsråd i Sverige. Här sker också annan samhällsforskning. Programmets syfte är att söka efter vägar till uthållig samhällsutveckling.
Huvudfinansiär är Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Andra är till exempel Nutek och Naturvårdsverket. Totalt har 50 miljoner kronor anslagits från 1996.
- Pengarna räckte fram till december förra året. Men mitt arbete fortsätter på universitetet.
Så jobbar vi med nyheter