Jag har blivit nominerad till Årets frisör-avantgarde! En häftig och hedrande nominering som jag arbetat hårt för. Skapandet av mitt bidrag har varit en tidskrävande och rolig kreativ process där jag stundtals tänkt att det måste vara något fel på mig.
Jag var under processen lite som tjuren Ferdinand under korkeken, som hellre sitter och luktar på sina blommor än att stångas med de andra ungtjurarna. I det stora hela är mitt jobb min hobby, min blomma under korkeken. Detta då jag lägger ner mycket av min fritid på olika projekt. Jag leker ofta med hår, letar trender och funderar över nya idéer. När andra njöt av den sköna första vårsolen satt jag inne och kladdade med sockerlösning. Stundtals ambivalenta känslor i kombination med ren skaparglädje, ack vad det känns värt allt nu.
Detta projekt började med en bild jag såg på instagram föreställande en byggnad på Epcot, en nöjespark i Disneyworld, Orlando. Byggnaden utgörs av tredimensionella trekanter som bildar en glob. I efterhand har jag fått lära mig att denna park marknadsför sig som en park för framtidsvisioner och innovationer vilket rimmar väl med min avantgardefrisyr.
Denna byggnad fick i alla fall stå för inspirationen och jag började "kreera" med löshår, stärkelse och strykjärn. Många var gångerna då jag ville strunta i hela denna tidsödande aktivitet men blev samtidigt sporrad av att se min idé och vision växa fram.
När idén blev verklighet och ett grymt team innefattade modeller, make-up och fotograf hjälpt mig förverkliga den var det bara väntan kvar. När nomineringen kom kändes det overkligt på det sättet att det kändes som att jag ljög när jag berättade för nära och kära. Ödmjukhet är viktigt.
Ännu viktigare än ödmjukhet är att våga. Våga misslyckas och våga vinna. Våga klippa lugg, fast du aldrig haft det förut och våga matcha plagg som känns helknäppa tillsammans. Detta gäller vardagligen.
Hur det än går i tävlingen känner jag mig superstolt över mitt bidrag och blir ännu mer sporrad att börja på nya projekt.