"Världen väntar i oro", "Fredsvädjan i dag från Amerika", "Krig eller fred? Överläggning i natt inför Hitler om Tysklands hållning", "Allvarliga intermezzon intill Schlesien" och "Englands parlament enigt bakom Chamberlins löften till Polen". Alla dessa rubriker mötte Västerviks-Tidningens läsare på förstasidan den 25 augusti 1939.
Se VT:s förstasida den 1 september 1939 som stor bild.
Se VT:s förstasida den 4 september 1939 som stor bild.
Världsscenen bjöd på dramatik. Tidernas största tragedi skulle så småningom starta, men ännu så länge hoppades såväl de allierade som de neutrala staterna, liksom VT:s ledare, att kriget skulle gå att stoppa. Att freden och de goda krafterna skulle vinna.
Så blev det inte. Och frågan är hur Europa hade utvecklats om det inte blivit ett krig i september 1939. Inte hade Hitler givit upp sina planer? Även om Storbritannien och Frankrike svikit sina löften till Polen hade Hitler med största sannolikhet fortsatt att pressa Europa för att få mer Lebensraum. Det var ingen slump att andra världskriget bröt ut. Snarare ganska väntat. Hela 30-talet, för att inte säga sedan freden efter första världskriget, var ett enda långt förspel till vad som komma skulle.Under sommaren 1939 är VT:s förstasidor fulla med artiklar och notiser som tar upp krigshotet. Försök att säkra freden och upptrappningar av konflikterna. Men när pakten mellan Tyskland och Sovjetunionen ingicks i augusti, såg det allt mörkare ut. De tidigare svurna fiendestaternas beslut att samarbeta förvånade och satte skräck i det fria Europa.
Ledarartikeln den 25 augusti konstaterar att "endast ett under synes nu kunna rädda Europa, ja hela den s k civiliserade världen, från katastrofen" och fortsätter "Det sägs att Hitler gjort ett diplomatiskt mästerdrag, då kan lyckats få Stalin över på sin sida, men det återstår att se om det, som i dagens situation förefaller som en mästerkupp, även blir det i det långa loppet. För vår del ställer vi oss tvivlande".
Samtidigt med detta blev de svenska kommunisterna tagna på sängen. Tidigare hade de, som Sovjets lydiga kamrater, argumenterat mot Hitler och nazismen. Över en natt började de försvara pakten, VT:s ledare kommenterar saken "våra hemma-ryssars förmåga av anpassning är emellertid storartad".
När kriget hade utbrutit var det för VT:s ledare självklart att ställa sig bakom den strikta neutraliteten. I flera ledare precis efter krigsutbrottet påtalades att det var oerhört vitktigt att visa den aktsamhet om neutraliteten som påbjudits i statsminister Per Albin Hanssons tal, denna aktsamhet skulle också gälla i opinionen. I VT:s ledare står att läsa: "Här ska inte ordas om var ansvaret för katastrofen ligger. Sverige intager en strikt neutralitet åt alla håll och vår regering har manat till största varsamhet i offentliga omdömen, en maning som är synnerligen befogad." Men tillägger strax att det dock var Sovjets och Tysklands pakt som fick bägaren att rinna över. Svenska ledarsidors allt för passiva hållning i världskonflikten är omdiskuterad och VT var, åtminstone så här i krigets första fas, i mitt tycke och sett utifrån dagens horisont - allt för slätstruken. VT:s ledare ger också under denna sensommar 1939 en klar känga till Socialdemokraterna som inte på ett tidigare stadium insett faran i den nedrustning som inleddes med 1925 års försvarsbeslut och påtalar att med högerns politik skulle Sverige stått bättre rustat.När krigsutbrottet var ett faktum uppmärksammade VT:s ledare läsarna på vikten av nationell samhörighet och att medborgarna ska hålla ihop. Detta ska på ett mycket vardagligt plan yttra sig i form av att exempelvis inte hamstra livsmedel. VT:s ledare återkommer i ämnet eftersom flera hört av sig till tidningen och konstaterat att vissa invånare, trots uppmaningar, fortsätter att hamstra.
"Dessa hamstrande människor ha bevisat att de icke äro att påräkna som lojala och ansvarskännande svenskar. För dem kommer alltid det egna jagets intressen att stå i förgrunden oavsett vad samhället kräver av örviga medborgare". Ord och inga visor och helt rätt för övrigt.
Sverige stod utanför kriget. Farorna lurade vid knutarna och Västervik påverkades av världshändelserna. Då som nu.