Det är valår i år, Svensson

I en opinionsundersökning från TNS Gallup som presenterades tidigare i veckan visade det sig att endast 31 procent av svenskarna visste om att nästa val till Europaparlamentet äger rum i år. Det är en trist siffra. Samtidtigt är det förståeligt. Riksdags- landstings- och kommunfullmäktigevalen har sedan ganska länge haft samma valdag - mandatperiod efter mandatperiod. Politikerna i dessa församlingar är fler och mer utspridda - förankringen är mycket större. EU-parlamentarikerna är 19 till antalet och det är sällan de eller de beslut de tar uppmärksammas i media. Några chockvågor genom Politikersverige bör således inte svalla. Fler lär dessutom känna till valet och ha större kunskap om det, ju närmre valdagen vi kommer.Under året arrangeras också ett annat val - för medlemmarna i Svenska kyrkan. När kyrkan och staten gick skilda vägar år 2000, trodde en del att valen inom Svenska kyrkan skulle förändras. Så har inte skett i någon nämnvärd omfattning. Fortfarande är det ofta partipolitiker från riksdagspartierna som ställer upp i valen. Valdeltagandet i detta val brukar vara ännu lägre än i Europaparlamentsvalet, omkring 10 procent av de röstberättigade - alltså medlemmarna i Svenska kyrkan. Det märkliga med kyrkovalet är egentligen inte antalet röstande - sett utifrån att ganska få människor bland organisationens medlemmar ens går i kyrkan, är valdeltagandet inte särskilt anmärkningsvärt. Däremot kan man förvånas en del över att politiska partier fortfarande intresserar sig för att engagera sig i kyrkopolitiken trots att kyrkan och staten gått skilja vägar. Så borde det också vara inom kyrkopolitiken - det finns andra vägar att gå än att rösta på partipolitiker i ett föreningsval. Framför allt är det märkligt att partier som kämpade för att bryta relationen mellan stat och kyrka fortfarande finns valbara i kyrkovalet.De två valen skiljer sig åt till karaktär och innehåll och går inte att jämföra den ur särskilt många aspekter. När valen inom Svenska kyrkan endast berör dess medlemmar, berör Europaparlamentsvalet medborgarna i samtliga EU-stater. Undersökningen som refererades ovan visade inte bara på bristande okunskap om när valet ska hållas utan även bristande intresse och kunskap om vad valet innebär. Självklart är det viktigt att sträva efter ett högt valresultat, det ger större legitimitet. Men man kan ställa sig frågan vilket som är bäst - om vi har ett högt valdeltagande där människor röstar slentrianmässigt eller ett lägre deltagande där människor verkligen är insatta i vad de gör för val.Visst måste politiker och politiska partier, som har en viktig opinionsbildande roll i vår demokrati, ta till sig av det låga intresset för Europapolitiken. Men i grund och botten är det de enskilda medborgarna som bär ansvaret i att engagera sig i vårt Europa och vår framtid.

Det är valår i år, Svensson

Visste du att det om mindre än ett halvår är val till Europaparlamentet? I så fall tillhör du en minoritet av svenskarna, de flesta har ingen aning.