”Det är mycket debatt och lite verkstad”

Lina Liffner Nilsson är feministen som vill avskaffa könskvoteringar. Men hon tror att kampen för jämställdhet kommer fortsätta långsamt.

Lina Liffner Nilsson tycker att det är bättre att anställa rätt person än rätt kön.

Lina Liffner Nilsson tycker att det är bättre att anställa rätt person än rätt kön.

Foto: Karin Hertz

Västervik2013-03-08 08:09

Lina Liffner Nilsson har läst en grundkurs i genuspedagogik, är feminist och önskar att de sociala normerna kring hur tjejer eller killar ska vara inte fanns.

Hon tycker att feminist är ett bra begrepp, men tror att det allmänt sett har en negativ klang.

– Folk vet inte vad det är, säger hon.

Ett annat ord som hon tycker om är hen. Hon kan till exempel säga så om någon fått en bebis och hon inte vet om det är en pojke eller en flicka.

– Egentligen borde man fråga människor hur de vill bli benämnda, tillägger hon.

Lina Liffner Nilsson brukar inte uppmärksamma den internationella kvinnodagen, mer än att läsa lite extra om jämställdhetsfrågor eftersom det brukar synas mer i media då. Men hon tycker ändå att det är bra att dagen finns.

– Fast den borde inte behöva finnas. Men att den finns betyder ju uppenbarligen att den behövs, säger hon.

I jämställdhetsdebatter pratas det ofta om hur det ser ut på arbetsmarknaden. Löneskillnader och könskvotering tas upp. Även Lina Liffner Nilsson pratar om löneskillnader som en viktig fråga. Könskvotering gillar hon däremot inte.

– Det är bättre att anställa rätt person än rätt kön, säger hon och poängterar också att jämställdhet handlar om allt - både politik och sociala sammanhang.

– Sociala normer är en väldigt viktig fråga, säger hon.

När Lina Liffner Nilsson funderar över hur jämställdheten kommer att se ut i Sverige om tio år säger hon att bilden nog kommer att vara rätt oförändrad.

– Det känns som att det är mycket debatt och lite verkstad.

Hon skulle definitivt kunna tänka sig att jobba med jämställdhetsfrågor i framtiden. Om hon hade en dag då hon kunde göra vad hon ville kring jämställdhet skulle hon börja med att gå in i klädaffärer och slå ihop tjej- och killavdelningarna.

– Pojkkläderna är mörka och tuffa, medan flickkläderna är ljusa, gulliga och figursydda. Men barn har inte ens former på det sättet, säger hon.

Fast hon kan komma på mycket hon vill ska förändras tycker hon att vi har kommit långt i Sverige.

– Vi har det ganska bra i förhållande till andra länder. Jag hade utbytespraktik i Nederländerna och då kände jag att det är rätt bra här. För där är mammorna föräldralediga i tre månader, det är alltid mammorna som är lediga och sen när de börjar jobba igen finns det en oskriven regel att de bara ska jobba halvtid, eftersom de ska vara hemma och ta hand om barn och hem också, säger Lina Liffner Nilsson.

Jämställdhet och internationella kvinnodagen

Internationella kvinnodagen har funnits sedan 1910.

1977 fattade FN ett beslut som innebar att de rekommenderade ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.

Jämställdhetslagen som skulle främja både män och kvinnors lika rätt i arbetslivet trädde i kraft 1979 i Sverige och ersattes av diskrimineringslagen 2008.

Arbetsgivare avsätter en miljon kronor per år för att jämna ut löneskillnader på grund av kön.

I Västervik ligger medellönen för fast anställda kvinnor på 23 882 kr, medan männens medellön ligger på 26 655 kr.

Källa: Svenska FN-förbundet, Nationalencyklopedin och Kommunal Sydost.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om