För även om gymnasiestudier är frivilliga har elever närvaroplikt.
– När man väl har börjat så är det inte frivilligt längre. Man kan se det som att man har skrivit kontrakt på ett jobb, då kan man inte stanna hemma utan giltiga skäl, säger Jörgen Jonsson, gymnasie- och vuxenutbildningschef i Västervik.
Eftersom Skolverket konstaterat att det varierar mycket hur gymnasieskolor bedömer giltig och ogiltig frånvaro, och hur och när de rapporterar till CSN, har kommunens revisorer har granskat hur det ser ut på Västerviks gymnasium.
Revisorerna anser att skolan inte haft tillräckliga rutiner för hur frånvaro hanteras och följs upp och efterlyser en definition av problematisk skolfrånvaro, samt tydligare rutiner för vem som ska göra vad.
Men rutinerna här är, som revisorerna konstaterar, redan under utveckling.
Ogiltig frånvaro vid fyra upprepade tillfällen under en månad är gränsen för att frånvaron ska rapporteras till CSN och eleven riskerar då att bli av med sitt studiebidrag. Men med bättre uppföljning av frånvaro tror Jörgen Jonsson att det inte skulle behöva gå så långt.
– Det finns många skäl till att elever är frånvarande och det här är en jätteviktig fråga. Att vara närvarande är ju en av grundförutsättningarna i skolans värld.
På några av skolans program har det införts heltidsmentorer, alltså mentorer som inte undervisar och därför har möjlighet att snabbare kunna följa upp när elever är frånvarande, och det har enligt Jörgen Jonsson fått goda resultat.
– Och då finns det andra yrkeskategorier än lärare som skulle kunna jobba med de här uppföljningarna. Då får lärarna mer tid att ägna sig åt undervisning, något som bidrar till att eleverna får bra resultat och då också blir mer motiverade att gå till skolan.
– Men det här är också en resursfråga. Det går inte att lägga på mer arbete på dem som redan finns i organisationen.
Vare sig något försök med heltidsmentorer blir verklighet eller inte så fortsätter gymnasiet att jobba enligt den modell de nu gör, där frånvaron kategoriseras i tre steg.
Det första är generella insatser för alla elever, som att få så många som möjligt att trivas på sin utbildning.
Det andra är målinriktade och snabba insatser för elever som behöver och det tredje mer intensiva insatser, när en elev har mer än 20 procents frånvaro.