Närheten till skola, vård och affärer påverkar viljan att bosätta sig i ett område. Bostadsområdets invånare påverkar också näringslivets förutsättningar i området, eftersom ett bostadsområde där många har låg inkomst har låg köpkraft, och därmed låg möjlighet till konsumtion.
Segregationen
Närheten till affärer, kollektivtrafik, vård, arbetsplatser, fritidsaktiviteter och skolor, påverkar var människor vill bo.
Boendesegregation innebär att människor i olika socioekonomiska grupper koncentreras på olika platser. En delförklaring till varför det blir så är att människor med hög utbildning och hög inkomst har större möjlighet att välja – och välja bort – olika bostadsområden.
Enligt Delegationen mot segregation bor människor med låg inkomst oftare i hyresrätt. Om ett område endast innehåller hyresrätter blir det alltså en bidragande faktor till boendesegregation.
Sven-Åke Lindberg är vd för Bostadsbolaget i Västervik, som förfogar över 3 000 bostäder. Han vänder på perspektivet:
– Man kan också säga att hyresrätter motverkar segregation. Det är inte alla som har möjlighet att köpa sig en villa, men nästan alla har möjlighet att hyra en bostad, säger han, och fortsätter:
– För mig som följt flyttströmmar i över 20 år blir det väldigt tydligt att det vi investerar i – till exempel hissar eller trygghetsboenden – det påverkar människors val.
Ett av Bostadsbolagets mål är att tillgänglighetsanpassa sina bostäder.
– Vi blir fler och fler äldre, och när den äldre gruppen har möjlighet att välja ett bekvämare boende i en hyresrätt kan de sälja sin villa, som en barnfamilj kan flytta in i.
– Så hissar kan vara vägen ur segregation, säger han.
Att utrikes födda är överrepresenterade i områden där många har låga inkomster beror på inkomst – inte etnicitet – eftersom även inrikes födda med låga inkomster bor i samma område. Nationellt har den etniska segregationen har minskat något, vilket innebär att inrikes och utrikesfödda bor mer blandat idag än tidigare. Samtidigt har den socioekonomiska segregationen ökat, och hög- och låginkomsttagare bor mer avskilt från varandra. Det skriver Delegationen mot segregation (Delmos) i sin senaste årsrapport.
I november i år berättade Sveriges Radio Ekot om att många kommuner försöker bygga bort segregationen. I Växjö har kommunen börjat bygga bostadsrätter och ägarlägenheter i Araby, som tidigare klassats som ett "särskilt utsatt område" av Polisen, och endast haft hyresrätter. Enligt Växjös kommunalråd är förhoppningen fler invånare med stabila inkomster ska flytta in, eller bo kvar, och att områdets problemstämpel då kan tvättas bort.
Några sådana planer finns dock inte i Västervik.
Lindberg berättar att det finns flera områden i Västervik som byggts av Bostadsbolaget och senare sålts, och idag är bland annat bostadsrätter, men att det just nu varken finns behov eller efterfrågan.
Att det är viktigt med blandade upplåtelseformer instämmer han dock i.
– Vi har inte upplevt att det just nu finns en efterfrågan på att omvandla fler lägenheter. Det är viktigare att man bygger blandade områden, med både hyresrätter, villor och bostadsrätter, säger han.
"För mig som följt flyttströmmar i över 20 år blir det väldigt tydligt att det vi investerar i – till exempel hissar eller trygghetsboenden – det påverkar människors val", säger Bostadsbolagets vd Sven-Åke Lindberg. Han visar hur olika insatser ger effekt: kan de anpassa en lägenhet så att en äldre person inte behöver flytta till äldreboende sparar socialförvaltningen pengar.
Både Sven-Åke Lindberg, och Fredrik Andersson som är förvaltare för Södra Västervik, upplever att Bostadsbolaget har väldigt trivsamma områden.
– Midgård är ett väldigt attraktivt område idag. Sen slutet på 1990-talet har vi gjort mycket insatser. Vi har byggt om gårdar och byggt in hissar, förklarar Andersson.
Andersson och Lindberg säger att de förhållandevis små driftlagen av fastighetsskötare skapar en personlig relation mellan Bostadsbolaget och invånarna. På Markör jobbar till exempel sju fastighetsskötare.
– Det börjar ofta med att fastighetsskötarna reagerar på något, de känner ju sina områden och hyresgästerna. Om problem uppstår har vi en bosocial samordnare som kan vara delaktig i kontakten med myndigheter. Om det förekommer busringningar som oroar grannarna då börjar vi nysta i det med skolan och så vidare, säger Andersson, som exempel på vad de gör för att öka tryggheten och delaktigheten i bostadsområdena.
I ett segregerat samhälle, när människor är ovana att möta personer med andra förutsättningar än en själv, påverkas känslan av gemenskap, tillit och trygghet, och engagemanget för att skapa ett gemensamt samhälle.
På Markör har ett nytt fenomen dykt upp i år, som ska öka engagemanget och gemenskapen: kolonilotterna.
– Det är bara en av många saker vi gör. Vi anordnar boendedagar, som Midvinter på Midgård, och bygger sittgrupper på olika ställen. Vi skapar platser i våra områden där man får möjlighet att mötas, säger Andersson.