Ovanstående var centrala punkter för partiet även i förra årets budgetförslag.
Pengarna som man sparar genom dessa åtgärder ska i stället läggas på kommunens kärnverksamheter, välfärden, enligt partiets representanter.
– Under budgetåret 2019 gick 9,3 miljoner kronor till arvoden åt politiker. Kommunens fritidspolitiker ska ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst i egenskap av folkvalda. Men i övrigt bör arvodena slopas, menar Johannes Regell och Jacob Hoffsten, Socialistern (SV).
Vad gäller kommunstyrelsens ordförande, kommunens enda heltidspolitiker, är det rimligt med en månadslön på 35 000 kronor för uppdraget, anser partiet. En lön som beskrivs som "en vanlig arbetarlön".
Genom åren har Socialisternas politiska meningsmotståndare anklagat dem för att inte ha någon verklighetsförankring, bland annat med hänvisning till att deras budget som regel slutat på kraftigt minus.
I fjol lade så SV en något mer modest budget, vilket är melodin även i år.
Inga nedskärningar i kärnverksamheterna men heller inte några nya större investeringar, om man bortser från den omfördelning av resurserna som man vill se.
Några specifika satsningar formuleras dock i budgetförslaget. Man vill till exempel avsätta 892 000 kronor till skolmaterial. Samt lägga två miljoner kronor extra i föreningsbidrag för 2021.
Regell och Hoffsten menar att många lokala föreningar kämpar för sin överlevnad och tar ett stort socialt ansvar för ungdomar. Coronapandemin har dessutom ökat den ekonomiska bördan för föreningarna eftersom många inkomstbringande aktiviteter fått ställas in. Därför behöver de extra stöd nu.
Vidare vill man att fyra miljoner kronor avsätts till de lägst betalda inom socialnämndens verksamheter och fem miljoner kronor till de lägst betalda inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter.
Det så kallade förbättrings- och effektiviseringsuppdraget – som innebär att verksamheterna varje år måste hitta effektiviseringar som motsvarar en procent av budgeten – skrotas i Socialisternas förslag. SV menar att det som av majoriteten kallats för "förbättring" inte är något annat än ett sparbeting.
– Man ska kalla saker för dess rätta namn. Att inte göra några fler nedskärningar i välfärden är ett minimikrav från vår sida. Vi har nått en anständighetens gräns, säger Jacob Hoffsten.