De stora arbetsplatserna tryggade framtiden

Varberg har ett mycket differentierat näringsliv med många småföretag. Det gör att arbetsmarknaden i kommunen är stryktålig, den står och faller inte med en enda stor arbetsplats.
Det säger Karl-Olof Andersson som är centerpartist. Han var ordförande i kommunfullmäktige i Varberg mellan 1970 och 1973 och blev sedan landstingsråd.
Han, och många andra, har förklaringen till Varbergs utveckling i följande faktorer:
- Etableringen av Ringhals, Värö bruk och länssjukhuset.
- Närheten till Göteborg.
- Utbyggd motorväg och järnväg.
Detta är det som anses som orsak till Varbergs utveckling.
Männen fick jobb på Väröhalvön och kvinnorna på sjukhuset. Många flyttade hit och kommunen expanderade. Det gick ganska snabbt, på några få år.
Varberg fick en ny gymnasieskola, nya grundskolor och dagis. Bostadsbyggandet ökade och mellan 500 och 800 nya bostäder byggdes varje år, både lägenheter i miljonprogrammet och villor och radhus.
Näringslivet blomstrade.
På 70-talet fick vi arbetsplatser där också civilingenjörer och andra med högskoleutbildning fick anställning, berättar Kaj Berntsson, socialdemokrat och ett av två nuvarande kommunalråd.
Solveig Randelid är socialdemokratisk politiker och ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden. Hon flyttade till Varberg 1970:

Det viktigaste för kommunens utveckling sedan 70-talet är, att man arbetat på utvecklingen.
Jag har en känsla av att det tidigare handlade mycket om att bevara, att inte förändra. Nu förändrar man i en takt, som gör att människor hänger med.
Karl-Olof Andersson menar också att avståndet till Göteborg är av betydelse. Många från Göteborg flyttar till Varberg och pendlar till jobbet. Det är sju, åtta mil med bil eller tåg.
Utbyggnaden av både motorvägen och järnvägen har betytt mycket. Det är lätt att pendla.
Motorvägen färdigställdes under 90-talet. Utbyggnaden av den dubbelspåriga järnvägen pågår fortfarande och järnvägspendlingen behöver förbättras.
Sven-Olof Olsson, universitetslektor i historia vid Högskolan i Halmstad, har studerat kommunens utveckling:
Varberg har ett gynnsamt läge för handel med kontinenten. Många sommarvarbergare från Borås, Göteborg och Stockholm har blivit bofasta året runt. Häribland finns många med typiska "knallefasoner" det vill säga uppfinningsrika och affärsinriktade.

Per Olsson arbetar på länsarbetsnämnden i Borås och har bott i Varberg i 22 år, och pendlat under de här åren:
En viktig faktor för utvecklingen är bevarandet av kommunens karaktär. Varberg är en inflyttningskommun vilket innebär att skatteunderlaget växer år efter år. Det ger förutsättningar för en god offentlig service i kommunen.
Det enda problemet för framtiden kan nog vara att vi är för nöjda, att vi slår oss till ro med vad vi har och inte riktigt är på hugget i framtiden, säger Karl-Olof Andersson.