"De sjukaste får redan snabb vård"

- Väntetiderna här är inget medicinskt bekymmer utan snarare ett politiskt. De som behöver snabb vård får det redan, säger han.
Kliniken har länge jobbat för att få ner sina väntetider på framför allt områdena neurologi och reumatologi. Med hjälp av tillgänglighetspengar och ny personal har köerna till neurologin har kön minskat från flera år till en månad. Reumatologin å sin sida, har inte fått några tillgänglighetspengar utan har i stället deltagit i projektet Bra patientflöde. På så vis har man kunnat minska väntetiderna från uppemot ett halvår till en månad för nybesök.

I dag kvarstår ett område på medicinkliniken där man inte klarar att uppfylla vårdgarantins krav på att nya patienter ska få komma inom tre månader: hjärtundersökningar. Men även där får de patienter som är i störst behov av hjälp komma snabbare.
- De som mår riktigt dåligt behöver inte vänta. De som får vänta är de som har besvär som vi inte bedömer som farliga. Till exempel de som väntar på att få göra ett ultraljud för att de har ett medfött blåsljud på hjärtat. Eller de som ska göra arbetsprov för att få veta om de lider av kärlkramp.

Självklart kan man som enskild patient vara orolig även om en läkare gör bedömningen att åkomman inte är värre än att det går att vänta. Men Björn Sinnerstad menar att det är professionens sak att avgöra vilka patienter som är i störst behov av snabb vård, inte politikernas.
- Risken om man fokuserar för mycket på väntetiderna är att bagatellåkommor skjuter undan de allvarliga sjukdomarna, att det är de sjukaste som blir lidande om vi får ett starkt politiskt tryck på oss att klara vårdgarantin. Den tar bara hänsyn till nybesök och då kan det bli så att de med svårare besvär kan få vänta längre på sina återbesök om vi inte har koll på dem. Det är allvarligt, säger han.
Han ser också en annan nackdel med vårdgarantin och det är att den medför ökade kostnader för landstinget till ingen medicinsk nytta.
- Om en patient hävdar sin rätt att få vård inom 90 dagar är det vi som ska lägga tid på att söka andra sjukhus och landstinget får kostnader för resor. Vad vinner man på det? frågar sig Björn Sinnerstad som ser ett viktigt informationsansvar gentemot patienterna i samband med att vårdgarantin införs.
- Folk är ju vettiga och vi ska inte uppvigla dem. Om vi kan ge dem den information som krävs för att de ska slippa vara oroliga kan många säkert tänka sig att vänta lite längre för att få vården på sitt hemsjukhus.

Björn Sinnerstad poängterar att han bara talar för sin klinik, medicinkliniken vid Västerviks sjukhus. Där är inte väntetider på längre än tre månader något bekymmer, även om de som sagt förekommer.
- Däremot kan det säkert vara annorlunda i storstäderna. Det har hänt att folk med misstänkt cancer har fått vänta flera månader på att få komma till en läkare. Men det skulle inte hända här, säger han.

"De sjukaste får redan snabb vård"

I dag införs den nationella vårdgarantin som ska garantera att ingen patient ska behöva vänta mer än tre månader på att få komma till en specialist. Men Björn Sinnerstad, verksamhetschef på medicinkliniken i Västervik, tar de nya kraven med ro.