Kicki Mayrhofer Lindberg, barnskötare, visar ett av de nya samvårdsrummen där familjer kan vara tillsammans. En extra säng kan enkelt fällas ut så att båda föräldrarna kan bo över.
Ändå var detta – vilket är svårt att tänka sig – en byggarbetsplats under mer än ett års tid. Lokalerna behövde moderniseras och omdisponeras. I mars 2021 inleddes arbetet som blev klart lagom till sommaren året därpå.
– Det är inte att föredra att bygga parallellt med att hålla verksamhet i gång i lokalerna, konstaterar barnsjuksköterskan Annelie Jonsson som tillsammans med kollegan Kicki Mayrhofer Lindberg särskilt ansvarat för verksamhetsplaneringen kopplat till ombyggnationen på neonatalavdelningen under den här perioden.
Ett utmaning som heter duga, det förstår man.
Hon berättar att hela Barn- och ungdomskliniken påverkades under ombyggnationen, då man tvingades att tillfälligt dra ner på vårdplatser för att verksamheterna behövde flyttas runt för att få allt att flyta på.
Att det överhuvudtaget gick att genomföra tackar hon de förstående entreprenörerna och hantverkarna för, som arbetade med projektet.
– Deras lyhördhet var avgörande.
– Och en stor eloge till alla kollegor som var så flexibla och gjorde det bästa för att underlätta för barn och föräldrar i en krävande arbetsmiljö.
Varje morgon hölls ett möte så att vårdpersonalen skulle få vetskap om vad som skulle hända under dagen, och vilken ljudnivå man kunde förvänta sig.
Särskilt bullriga dagar försågs barnen med öronproppar och hörselkåpor. Det iordningställdes också en vårdsal med utrustning från neonatal på vuxen-IVA. Dit hade man möjlighet att flytta nyfödda bebisar som var sköra om detta skulle krävas och där barnkliniken fortsatt vårdade barnet.
Annelie Jonsson och kollegorna Kicki Mayrhofer Lindberg och Susanne Adolfsson, som visar runt i de nygamla lokalerna, tycker att den största vinsten efter ombyggnationen är de nya samvårdsrummen, där både nyfödda och deras mammor vårdas och där familjen kan vara tillsammans. Målet är nämligen att om möjligt helt undvika att barnet separeras från sina föräldrar efter förlossningen, så kallad nollseparation.
– Tidigare hade vi två sådana rum. Nu har vi dubbelt så många och de är dessutom utrustade med tv, egen toalett och dusch samt en extra säng. Det är stor skillnad mot tidigare då man fick dela badrum med andra familjer och se på tv i ett gemensamt tv-rum.
– Vissa familjer är här under lång tid och då är egna fullt utrustade rum väldigt värdefullt. Det, liksom närheten till lekterapin, underlättar för äldre syskon att vara med också, säger Annelie Jonsson.
Efter ombyggnationen finns nu två vårdsalar på neonatal, i stället för som tidigare en enda stor, med plats för två respektive ett nyfött barn som kräver mer intensiv övervakning, vård och behandling. "Detta har skapat en lugnare miljö och är också bättre ur hygiensynpunkt", säger Annelie Jonsson, sjuksköterska.
Vilka är det som vårdas på neonatalavdelningen?
– På neonatalenheten vårdas för tidigt födda barn från vecka 30 men också fullgångna barn. Orsakerna till att ett barn vårdas här kan bland annat vara att barnet behöver andningsunderstöd, att barnet är gult, så kallad hyperbilirubinemi, eller har lågt blodsocker, infektion och så vidare.
Den här dagen när tidningen är på besök får vi lov att titta in hos Jessica Karlsson och Alexander Segerhjelm som just blivit föräldrar åt Folke. Han är en fullgången bebis som dock behöver lite hjälp på traven med att få igång sin andning. Föräldrarna har som sig bör fullt fokus på sin lille son men tillåter oss att föreviga den speciella stunden.
Matdags. Här förbereds maten. Den pumpade bröstmjölken värms i maskinen och sondmatare finns i olika storlek.
Att få vila ostört ibland är viktigt.
Under ombyggnationen försågs barnen med öronproppar eller hörselkåpor när så behövdes.
Det är i stort sett alltid brist på bröstmjölk. Den håller nämligen bara sex månader i frysen. "Mig veterligen har vi aldrig tackat nej till donation från friska mammor", säger Susanne Adolfsson.
Fyra storlekar på blöjor. Bilden ger en tydlig illustration av skillnaden i storlek på fullgångna barn och för tidigt födda.
Här på intensivvårdsavdelningen får barn som behöver det vård i så kallade cpap-maskiner. De får då hjälp med sin andning. Behandlingen åstadkommer ett positivt luftvägstryck i luftvägarna under hela andningscykeln.
Så här kan en sond för de minsta se ut.
Tidigare fick familjerna på neonatalavdelningen dela toalett och duschrum med varandra. Nu är varje rum försett med eget badrum.
Ett nytt liv. Folke behöver lite hjälp på traven med sin andning, och med att få i sig bröstmjölken. Det får han på neonatalavdelningen i Västervik.
Att leka är viktigt. Här kan syskon till nyfödda som vårdas på neonatalavdelningen leka och pyssla i närheten av övriga familjen.
Kicki Mayrhofer Lindberg, barnskötare, visar ett av de nya samvårdsrummen där familjer kan vara tillsammans. En extra säng kan enkelt fällas ut så att båda föräldrarna kan bo över.
Barn med gulsot får ljusbehandling. Nyföddhetsgulsot klingar av inom de första två veckorna efter födseln.
Barnkonventionen blev svensk lag 2020.
Älg på vift.
Att leka är att lära.
Kicki Mayrhofer Lindberg, barnskötare, visar ett av de nya samvårdsrummen där familjer kan vara tillsammans. En extra säng kan enkelt fällas ut så att båda föräldrarna kan bo över. I bakgrunden: kollegan Susanne Adolfsson.
Lekterapin. Här kan syskonen leka och pyssla.