Lätt vind i Nenyas segel över det stora blå havet.
Småbarnsföräldrarna Vidar och Anna tog med sig döttrarna Linn 9 år och Emelie 2 år på det stora äventyret. Från Sverige till Västindien och tillbaka.
De återvände nyligen med katamaranen och har nu stannat till hemma i gästhamnen i Slottsholmen Marina.
– Det blev den bästa pappaledigheten man kan ha, säger 47-årige Vidar som är uppväxt i Västervik.
– Det gick väldigt, väldigt bra. Det var som att leva i en rymdkapsel, tycker Anna.
De lämnade Ystad 21 juli förra året och kom tillbaka på dagen ett år senare. De har så mycket att berätta om, så många upplevelser och minnen. Höga vågor som slet i båten, sega stiltjebälten, nattvakt under ljusstarka stjärnor och planeter och möten med stora djur i det djupblå havet.
På utresan från Kanarieöarna hade Vidar med tre kompisar på båten. Anna och barnen flög hem till Sverige.
– Det kändes jättefel då, säger Anna.
SY Nenya var en av 200 båtar som avgick samtidigt i en eskader mot Santa Lucia i Karibien, en liknande rutt som i tv-serien i Kanal 5.
– Jag är glad att familjen inte var med då. Det var tufft när vi under andra veckan hamnade i ett långvarigt lågtryck. Vi surfade på höga vågor. Båten skötte sig bra och ställde sig inte på tvären. Vi hade en medelfart på sex knop, berättar Vidar.
Den stadiga segelbåten var en av de minsta båtarna i sällskapet, stor och rymlig som en flytande sommarstuga med två separata badrum med duschar, vardagsrum och sovrum. Solpaneler och litiumbatterier gjorde att man hade gott om el under resan.
Resan till Karibien tog 20 dagar. Där återförenades familjen och hade flera härliga månader tillsammans. De lärde känna familjer från andra länder och samlades kring livsstilen i båt. Inte minst barnen fick många nya vänner, trots de olika språken.
– Min dröm var att få simma med delfiner, det fick jag göra där, med vilda delfiner i en vik, berättar Linn.
Linn simmar med vilda delfiner.
Att segla tillbaka tänkte inte Anna och barnen missa. De hittade två seglarvana besättningsmän. Men det blev ändå lite stökigt när de skulle ge sig av i en perfekt väderlucka.
– Då fick jag Corona och hade 40 graders feber. Jag bestämde mig för att dra ändå och jag blev frisk snart, berättar Vidar.
Som en extra säkerhet betalade vi en väderguide på land som dagligen skickade detaljerade uppdateringar under hela vägen. Själva hade de också skaffat sig värdefulla utbildningar om långfärdssegling. De tog sig först till Azorerna och sedan vidare hemåt, via Frankrike.
De simmade på 5 000 meters djup och undvek farliga blåsmaneten, portugisisk örlogsman. Gungandet och sjösjukan lärde de sig att hantera.
– Jag älskade nätterna och den speciella blå färgen vattnet, att komma så nära naturen, säger Anna och berättar om valar och flygfiskar.
Karibiens vidsträckta sandstränder.
Efter tre motorbåtar köpte de sin första segelbåt. Det blev en annorlunda båt och drömmen var att segla till Karibien.
– Men det kunde ha stannat vid Östersjön och Åland. Vi visste ju inte hur det skulle funka med barnen eller om vi skulle tycka om det.
Tanken var att tillbringa ett år tillsammans, utan jobb och tider att passa. Linn läste andra klass ombord på båten, med Vidar och Anna som lärare.
– Vi hade det bra, lagade bra mat, hade fredagsmys med popcorn och såg på film.
I augusti återvänder de till vardagslivet med sina kontorjobb, som teknikchef inom datorspel och som personalansvarig på it-bolag.
Men drömmen finns där om att segla ut igen, i en rutt via Panamakanalen och vidare till Australien...
Vidar och Anna Nygren längtar redan till nästa långsegling.
Linn och Emelie trivs på den rymliga segelbåten.
Snäckor med hem från Västindien.
Nenyas blomma från "Sagan om Ringen".
En kylskåpsmagnet från varje plats de besökte.
Nenya är en fransktillverkad katamaran.