Mattias Johansson jobbar med strokepatienter på Västerviks sjukhus. Han och specialistläkaren Jon Johansson är frustrerade över att inget händer med ombyggnationen i Hus 20.
Alldeles intill byggs det desto intensivare, med niovåningshuset, nya psykiatrin.
I huset med medicinavdelningarna har däremot inte bygget kommit igång.
I september förra året flyttades hastigt medicinavdelningar ihop för en planerad ombyggnation. Avdelning 4 och hjärtintensiven flyttade provisoriskt upp till avdelning 6. Hjärta och hjärna samlades.
Sedan dess har inget hänt med ombyggnationen.
– Det är ingen bra arbetsmiljö. Det är trångt med mycket slitningar, irritation och frustration, berättar specialistläkaren Jon Johansson.
Han fortsätter:
– Situationen är allvarlig, ett hot mot patientsäkerheten och hela medicinavdelningen. Byggplaneringen har skötts väldigt dåligt och man har kommunicerat dåligt. Två dagar före semestern fick vi veta att även stammarna på avdelningarna måste bytas, efter åratal av planering, säger Jon Johansson och ifrågasätter byggledningens kompetens.
Sjuksköterskan Mattias Johansson beskriver en pressad arbetssituation.
– Det är fullt tempo, fullbelagt hela tiden. Att få två avdelningar att funka ihop går inte i en handvändning. Det har varit ansträngt en lång tid. Vi vänder ut och in på oss och klarar läget. Jag gillar jobbet, men vet inte hur länge jag orkar fortsätta. Samtidigt har det absolut positiva sidor i att vi fått ökad förståelse, ökad kompetens och större gemenskap, säger han.
Men ovissheten med ombyggnaden är tärande.
– Det är en process som pågått i många år. Den ser ut att ta jättelångtid tills den väl kommer igång, man säger ett år per avdelning, och den har inte ens börjat.
Erfarna sjuksköterskor är eftertraktade. Mattias fick häromdagen ett erbjudande från ett annat sjukhus.
– Jag erbjöds dubbelt så mycket i lön för att jobba i Motala för ett bemanningsföretag, berättar han.
Kan du tänka dig att tacka nej?
– Av lojalitet i så fall. Jag värnar om strokeenheten här. Men att inte få besked är jobbigt. Det blir en likgiltighet, man tar det från dag till dag. Vi har svårt att behålla personal, säger Mattias Johansson.
Situationen var även tuff inför förra sommaren då fönsterbyten och fasadarbeten utfördes vid hans avdelning.
– Det var fruktansvärt att jobba i bullret från borrmaskinerna och ännu värre för patienterna som vårdades.