De blir brandsoldater i Kosovo
- Vi ska jobba med det vi är vana vid men under andra förhållanden, konstaterar de.
Båda två får samma tjänst i Kosovo som här hemma. Det vill säga att Stefan Knutsson blir brandman och rökdykare medan Jörgen Svensson blir räddningsledare för en grupp på fem personer. Två sådana räddningsgrupper finns i den svenska bataljonen. Sin tjänstgöring gör de på den svenska FN-förläggningen utanför Pristina.
Rekryteringen till den nya svenska FN-truppen startade redan i januari. Efter flera intervjuer fick de besked strax före midsommar.
- Jag tror att man gärna vill ha personer med ordentlig erfarenhet, säger Stefan.
Avresan sker den 14 december och hemresa den 20 juni. Ett par ledigheter med resa hem till Sverige ingår i de sex månadernas tjänstgöring.
- Som FN-soldat är man ständigt i tjänst, 24 timmar per dygn, berättar Jörgen. Vi och den andra gruppen ska arbeta i skift men den gruppen som är ledig måste ända ha beredskap och kunna rycka ut om det behövs.
- Man är aldrig civil. Det lämnar vi hemma när vi går ombord på Herkulesplanet på Skavsta flygplats i december.
Ingen av dem har tidigare erfarenhet av FN-tjänst.
- Jag har tänkt på det här i några år, att det skulle vara intressant att komma iväg och göra något annat, berättar Stefan. Men jag har bara funderat och det har inte blivit av att söka förrän nu.
Jörgen har tänkt på det sedan han gjorde sin värnplikt för 25 år sedan:
- Men jag blev pappa tidigt och då var det inte aktuellt. Nu är den yngste nio år och det kommer att fungera bra hemma även om jag är borta några månader.
Båda två är mogna medelålders män med lång yrkeserfarenhet och stabila familjeliv. Privatlivet spelar in vid uttagningen:
- FN-tjänst får inte vara något man flyr till för att komma ifrån bekymmer hemma, då får man inte åka. Det fick vi veta från början. Det är därför krav på att beslutet att åka ska vara väl förankrat hemma i familjen, säger Jörgen.
- Är man inte harmonisk gör man inte ett bra jobb, konstaterar Stefan.
Det är bra krav menar båda två, eftersom det kan vara anspänning nog att arbeta under de förhållanden som råder i ett oroligt område som Kosovo.
Att resa till ett annat land och arbeta under främmande förhållanden är en omställning som de förbereder sig på före avfärden.
- Man måste ju kunna tänka lite annorlunda och förstå att det är skillnad mot hemma, menar Jörgen. Det finns alltid risker men här är det nya och okända. Till exempel en brand i ett hus som är skadat från kriget och bara ett hål rakt ner i golvet eller trappa utan räcken som skyddar.
De har redan klarat av ett par veckor av grundutbildningen i Sverige. Även om de ska arbeta med räddningstjänst i Kosovo också behöver de lära sig att till exempel handskas med vapen och militära fordon, och allt annat som hör till den militära delen av arbetet. I utbildningen ingår också information om Kosovo och förhållandena där.
Ett problem som finns kvar i Kosovo från kriget är de många odetonerade landminorna ute i markerna. Ett annat är de många vapen som är i omlopp i landet.
- Först och främst ska vi vara räddningstjänst för den svenska FN-bataljonen men också hjälpa den lokala brandkåren.
- Vi måste alltid göra en bedömning av riskerna vid en insats. Är inte området kartlagt för landminor ska vi inte gå in, vet Jörgen. Då måste man kunna fatta snabba beslut och ge klara order som räddningsledare.
Stefan berättar att de fått veta att största risken att omkomma i Kosovo är i trafiken, på grund av undermåliga vägar och bristande trafikdisciplin. De räknar med att få rycka ut vid trafikolyckor.
Det är många tankar kring vad de nu ska ge sig in på.
- Räddningstjänsten här i Västervik kommer att få nytta av våra nya erfarenheter, menar båda två. Det blir en utveckling i vårt arbete även sedan vi kommit hem.
- Kanske får man en annan syn på livet sedan, funderar Stefan. Då kanske man inte gnäller så mycket om småsaker när man sett hur det kan vara i ett annat land med stora problem.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!