Igår berättade vi om den förstudie som genomförts av möjligheterna att starta ett musikmuseum i Västervik. Museet skulle skildra svensk populärmusik från 1920-talet fram till dagens musikexportunder.
I dagarna har en förstudie av hur muséet skulle kunna te sig gjorts klar. Den har gjorts på uppdrag av Sparbanksstiftelsen Tjustbygden. Kommunstyrelsen beslutade i veckan att skjuta till 100 000 kronor för nästa etapp. Att närmare lösa vem som skulle driva museet, och var det skulle ligga.
Konceptet har tagits fram av Ingmarie Halling och hennes dotter Lisa Halling Aadland, och deras bolag Moodboard Stories. Ingmarie vill inte gå in närmare på hur ett huvudmannaskap för museet skulle se ut, eller var i Västervik det skulle kunna ligga.
– Jag vill inte säga något, saker förändrar sig hela tiden. Utifrån min erfarenhet så finns det en palett av olika möjliga lösningar.
Tanken på ett museum började gro för fyra-fem år sedan.
– Jag känner Calle Åstrand sedan gammalt och har gått på Visfestivalen sedan 70-talet. För några år sedan hade jag en idé om en fotoutställning i Visfestivalens öltält.
Det var när hon började prata med folk om den idén som hon dels fick klart för sig att det fanns ett stort musikintresse i Västervik, dels insåg hon att det inte fanns något museum som berättade historien om svensk populärmusik.
Och det är inget litet ämne enligt Ingmarie Halling ...
– Visste du om att Sverige är det land näst USA och England som har störst musikexport, frågar hon retoriskt.
Hon borde veta. På 70-talet reste hon med Abba på turné. Hon fanns med i teamet som byggde Abbamuséet, och hennes kunskaper har använts när en annan stor musikexport blev museum: Avicii.
Numera är både Ingmarie Halling och dottern bosatta i norra Oskarshamns kommun.
Banden till den här delen av landet märktes bland annat när Abbamuséet planerades. Den som besökt utställningen minns kanske att man hämtat detaljer från Gamleby folkpark. När man berättade om Abba var åren då medlemmarna turnerade i folkparkerna en given del.
Ingmarie tror att folketsparkepoken skulle vara ett givet inslag även på ett blivande musikmuseum i Västervik.
– Fram till 80-90-talet så turnerade alla artister i folkparkerna. Tänk på Lill-Babs eller Svenne Hedlund som avled häromdagen. De kunde spela i tre folkparker på en dag.
– Bara det är värt ett museum.