Varje år mäts hur hygienrutinerna följs inom sjukvården. I årets mätning var det 75,3 procent av de vårdanställda i Kalmar läns landsting som följde rutinerna. Det är sämre än riksgenomsnittet som ligger på 76,4 procent.
Reglerna innebär bland annat att händerna ska desinficeras före och efter kontakt med patienter, när handskar och förkläden ska användas och vilken typ av kläder som får bäras.
Klädreglerna följs ganska bra, nio gånger av tio. De största bristerna gäller spritning av händer innan vårdpersonal träffar patienter.
– Jag tycker att det är allvarligt. Dels är resultatet inte tillräckligt bra, dels har det blivit sämre. Förra året var vi över över riksgenomsnittet, nu ligger vi under, säger Per-Åke Jarnheimer, landstingets överläkare inom vårdhygien.
– Alla vet att det här är viktigt. Problemet med motståndskraftiga bakterier ökar, och god hygien minskar risken för smittspridning.
Skillnaderna mellan olika enheter och avdelningar inom landstinget är stora. Vissa är riktigt bra, andra betydligt sämre. Det går inte att säga att något av länets sjukhus generellt skulle vara bättre eller sämre än de andra.
– Det behövs kraftag, både bland personal och chefer. Medarbetarna måste påminna varandra och inte ta illa upp om de blir påminda. De som är chefer måste vara på hugget och inte acceptera att rutinerna inte följs, säger Per-Åke Jarnheimer.
Varför är resultatet så dåligt?
– Jaa, säg det. . . Vi har jobbat med det här i tio år och rutinerna borde vara väl kända av alla. Ärligt talar tror jag att det är ganska mycket slarv. Sen händer det ju ingenting direkt om man inte gör som man ska, kanske bidrar det också.
I undersökningen har också andelen vårdrelaterade infektioner mätts. På mätdagen den 8 mars hade 8,3 procent av alla inneliggande patienter en infektion som uppkommit inom vården. Det är lite lägre än riksgenomsnittet på nio procent.
Per-Åke Jarnheimer menar att det är svårt att veta om landstinget egentligen är bättre eller sämre än landet i stort.
– Mätningen ger en ögonblicksbild. Antalet kan variera mycket från dag till dag och på landstingsnivå kan man inte jämföra resultaten över tid, säger han.
En rapport som presenterades tidigare i maj visar att 65 000 patienter i hela landet drabbas av vårdrelaterade infektioner varje år. Följden blir både onödigt lidande för patienterna, förlängda vårdtider och extrakostnader på uppskattningsvis 3,3 miljarder kronor för sjukvården.