Dagen efter EMU-nejet
Självrannsakan bland ja-politiker efter dunderförlusten.
Inger Wiman (s) är säkert inte ensam. Ja-sidan fick på söndagskvällen se hoppet om en snabb euroanslutning gå upp i rök när nej-sidan vann en kraftig seger i folkomröstningen.
Sverker Thorén (fp) togs på sängen.
- Jag tyckte att det hade skett en svängning de senaste dagarna, och jag är optimist. Jag trodde att vi kunde vinna.
Krister Örnfjäder (s) däremot kände att nejet låg i luften.
Själv beskriver han sig inte som ja-kampanjare. Han hade efter vånda bestämt sig för ett ja, men ställde inte upp i debatter. Däremot pläderade han gärna för ett EMU-ja.
- Kampanjen var inte bra. Jag kände att vi gick mot ett nej, och jag trodde att vi skulle förlora stort. Det framförde jag till kampanjledningen.
Han tycker att kampanjen startade för sent.
Från borgerligt håll noterar man att socialdemokraterna varit det parti som haft svårast att motivera sin väljare att rösta ja.
- Splittringen i s har påverkat, säger Peter Johansson (m).
- Socialdemokraterna har i decennier intalat svenskarna att vi lever i ett överlägset land med bättre tillväxt och ett bättre socialt skyddsnät än andra europeiska länder, säger Sverker Thorén.
Han tror att föreställningen att andra europeiska länder har det mycket sämre skrämt många från ett EMU-medlemskap.
Inger Wiman (s) avfärdar den borgerliga kritiken.
- Jag tycker att det är riktigt dåligt när man får höra Lars Leijonborg skylla valförlusten på socialdemokratisk politik ända bak från Tage Erlanders dagar.
Hon pekar på andra förklaringar.
- Frankrikes nonchalans mot stabilitetspakten har nog skrämt många. När jag pratat med folk verkar det ha funnits en rädsla för att vi ska få vara med och betala Frankrike och Tysklands budgetunderskott.
Krister Örnfjäder tycker att när man diskuterat EMU har diskussionerna övergått till en allmän diskussion om EU.
- Man verkar inte ha så mycket emot just euron utan är allmänt skeptiska mot EU. Man säger ungefär ska centralbanken sköta sig som... Och så tar man fram ett område där man är skeptiskt mot EU.
- Det har varit svårt att föra ner euron på en vardaglig nivå, säger Peter Johansson, som försökt använda Finland som ett exempel på vad ett medlemskap kan innebära.
Ska man tolka valsiffrorna som att svenskarna blivit mer EU-negativa sedan folkomröstningen?
- Nej, man är skeptisk till delar av EU, men frågar man om de tycker att vi ska gå ur så blir svaret "nej", säger Krister Örnfjäder.
Trots att en stor majoritet av politikerna är för EMU, sade väljarna ett tydligt "nej".
Kommer det att påverka politiken?
Inger Wiman tycker att en del av ansvaret för att vinna de svenska väljarnas förtroende ligger på europeisk nivå.
- Unionen måste få ordning på sina affärer.
Sverker Thorén befarar negativa effekter för Sverige i Europasamarbetet.
- Vi kommer att förlora trovärdighet i de flesta frågor när vi inte är med i valutasamarbetet.
Vad betyder "nejet" för socialdemokraternas regerande?
- På kort sikt inte så mycket, säger Krister Örnfjäder. I det budgetarbete som pågår just nu har man varit förberedd på ett nej.
Han tonar ner betydelsen av prestigeförlusten, inte minst för partiledaren Göran Persson.
-Majoriteten har sagt sitt. Då får man rätta sig efter det. Det får man göra i många frågor.
Örnfjäder tror att frågan om medlemskap kan vakna till liv på nytt.
- Märker vi att de andra länderna får en bättre utveckling kommer opinionen att svänga.
- Men klarar vi oss bättre ligger beslutet fast, lägger han till.
Så jobbar vi med nyheter