Rapporterna från det ukrainska folket i Gammalsvenskby kommer regelbundet till Sofia Hoas på Gotland. Hon är ordförande i föreningen Svenskbyborna som samarbetar med Västerviksföreningen Sverigekontakt.
Här kommer, med hennes medgivande, utdrag från delar av dagbokens senaste avsnitt:
"Den 24 februari 2022 kom kriget till dem igen. De vaknade tidigt av granateld i grannstaden Nova Kakhovka. Några timmar senare hade Putin ockuperat kraftdammen som ligger två mil sydost om by.
Byn som hade utsatts för Stalins utrensningar, hungersnöd, andra världskriget med tysk ockupation och efter krigets för många av bybornaslut fångläger i Sibirien. Frontlinjen är nu som 1920 och 1942 åter vid floden Dnjepr.
De är trötta och rädda, men de patrullerar sin by dygnet runt.
El, internet och telefon kommer och går. Ukrainsk TV ligger nere, nu visas bara rysk propaganda. Butikens hyllor är tomma. De har vatten och värme så länge elen fungerar. De har ännu mat då de lever på självhushåll. Men medicinerna börjar ta slut.
De kavlar upp ärmarna och kämpar för Ukraina, sin frihet och demokrati. De säger att Putin är kaputt och nästa vecka ska de sätta potatis. Det blir för hand, då de inte har mycket diesel och det är ovanligt kallt för årstiden. Samtidigt är se större åkrarna farliga att bruka, då de kan vara minerade.
Det är inte längre möjligt att fly landet. Det är för sent. Det är för långt till gränsen och för farligt att ge sig ut på vägarna."