Cikorian - pigg, punktlig och nyttig
På Öland, Gotland och i Skåne pryder cikorian vägkanterna under juli och augusti. Den användes förr som medicinalväxt och som kaffesurrogat. I vår del av landet är den mindre vanlig i vilt tillstånd, men den har börjat dyka upp lite här och var som foderväxt.
Blå blomma. Cikoria har haft många användningsområden, som kaffesurrogat är den kanske mest känd.
Foto:
- Jag blandar cikorian med andra örter som kärringtand, kummin och vitklöver. Det blir ett mycket bra foder till fåren, både under betessäsongen och under vintern när de får äta det i form av ensilage. Det ger ett högt energivärde som märks på att jag inte behöver ge fåren så mycket kraftfoder.
Cikoriaplantan har ett djupt rotsystem som gör att den snabbt etablerar sig och har god konkurrenskraft mot andra vallväxter. Den är mycket smaklig för de flesta djurslag, och uppskattas inte bara av tamdjur utan också av hjort och rådjur.
Det finns många legender kring cikorian, alla handlar om längtan, svek och svikna förväntningar. Den mest kända är nog den som berättar om en ung flicka som övergivits av sin älskade och som ständigt stod och spanade efter honom vid vägkanten. Gud förbarmade sig slutligen över henne och förvandlade henne till en cikoria. På tyska gav det upphov till namnet Wegwarte, på svenska blev det något förvanskat, vägvårda.
Cikorians blommor slår ut vid åtta på morgonen och sluter sig vid fyra på eftermiddagen. I det så kallade blomsterur som Linné skapade finns cikorian med som en tidsangivare. Den har också haft gott rykte som medicinalväxt. Den ansågs välgörande för inflammatoriska ögon och verksam mot svag syn. Saften av den krossade växten droppades i ögonen. En dekokt av örten utnyttjades både för utvärtes bruk, mot gikt, och invärtes vid "dolda förstoppningar" och mot gulsot och mjältsjuka.
Mest känd är den nog ändå som kaffesurrogat. Redan 1763 startade en omfattande fabrikation av kaffesurrogat i Tyskland. Även i Sverige har det funnits cikoriafabriker. Det var roten som skars sönder, torkades, rostades och maldes som kaffebönor. Roten innehåller förutom insulin och socker en del eteriska oljor som vid rostning i lukt och smak påminde om kaffe. Särskilt under krigstider med ransonering av kaffe fick man hålla till godo med cikoriakaffe.
Så jobbar vi med nyheter