Under två års tid har hon letat kunskap om hur integrationen för nyanlända fungerar vid förskolor på landsbygden, där antalet nyanlända barn ökat sedan 2015.
Därför har hon intervjuat förskollärare på tre lokala platser i sydöstra Sverige. Vilka kan hon inte berätta.
– Hur det fungerar på landsbygden som inte haft så många nyanlända familjer saknas det kunskap om, förklarar Charlotte Styrenius-Löthman.
Hon har en bakgrund som jurist och beteendevetare och har jobbat med skolfrågor bland annat på utbildningsdepartementet. Hennes avhandling, "Från monolog till dialog", ska godkännas av en professor vid ett seminarium i Norrköping, 1 juni. Då blir hon licentiat, halvvägs till doktorsgraden.
Styrenius-Löthman kom fram till att det är avgörande att få till en dialog mellan personalen på förskolan och barnen och föräldrarna.
– Att göra det möjligt att sätta sig in i varandras perspektiv är A och O. Det finns vinster med tvåspråkig personal för att se barnens behov och få ett utbyte av erfarenheter med föräldrarna. Att docka samman de olika världarna stödjer integrationsprocessen och motverkar utanförskap.
Styrenius-Löthman upptäckte hur en förändringsresa växte fram i personalens arbetssätt.
Hon kommer de närmaste två åren att fortsätta sin forskning på samma spår, genom att på plats vid förskolorna följa det som görs.
– Jag vill vara med en nyanländ familj från början när de kommit till en förskola på landsbygden för att se hur integrationen går till, berättar hon.