– Det finns en bostadskö till landsbygden, men den syns ingenstans eftersom det inte finns några lägenheter att ställa sig i kö för. Vi tror att privata aktörer vill bygga på landsbygden, problemet är att det är en väldigt stor risk, säger socialnämndens ordförande Ingela Svensson (C).
Hon förklarar att en byggnation ju kostar lika mycket oavsett om den sker mitt i stan eller på landsbygden – men att husen på landsbygden värderas lägre av bankerna.
– Därför behöver vi från kommunen vara behjälpliga, säger hon.
Hon och kommunstyrelsens vice ordförande Fredrik Lindwall (C) presenterar flera åtgärder C vill se:
• Ett trygghetsboende med 30 platser i kvarteret Syrenen mittemot Corner i Västervik, som just nu detaljplaneras för att bli bostäder.
• Ett nytt trygghetsboende i Hjorted.
• En ombyggnation av ett av Bostadsbolagets befintliga hus på Åbyhöjden i Gamleby till trygghetsboende.
Dessutom vill de att kommunen tar fram ett investeringsbidrag till byggandet av trygghetsbostäder på landsbygden.
– Det behövs för bostadsrotationen, för att äldre som vill bo kvar i sitt område ska kunna flytta från sin villa så att en barnfamilj istället kan flytta in i den. Det behövs också för att stimulera bostadsbyggande utanför tätorten. Idag finns ett statligt bidrag på ungefär 3 500 kronor per kvadratmeter för trygghetsboenden. Det räcker uppenbarligen inte, säger Lindwall.
Trygghetsboenden är anpassade hyres- eller bostadsrätter med hiss, gemensamhetsutrymmen och större toaletter och kök. De har en åldergräns, men kräver inget biståndsbeslut som exempelvis Särskilt boende.
Tanken är att både företag och samhällsföreningar ska kunna söka stödet. Någon konkret summa på kommunens bidraget vill C inte uppge förrän frågan har utretts. De planerar att kämpa för att få igenom förslaget i ändringsbudgeten i november. Och att förslaget skulle vara "landsbygdsvalfläsk" dementerar de.
– Jag har pratat om det här i all evighet. Det är säkert tio år sedan vi i Odensvi tog fram ritningar på marklägenheter, men fick nej från bankerna och det landade på privatpersoner att ta risken. Men nu börjar allmänheten uppmärksamma hur vi ska utveckla landsbygden. Ska vi ha en tomat- och laxodling i Ankarsrum, exempelvis, så kräver det att vi kollar på hur folk behöver bo i framtiden, och ser proaktiva möjligheter, säger Svensson.