Där sägs bland annat att resultatet är magert av de sammanlagt 36 miljarder kronor som satsats sedan starten 2007.
– Ska man utvärdera nuvarande programperiod borde man göra det först om två år när alla projekt är slutredovisade.
Lotti Jilsmo tycker att det största problemet inom det svenska landsbygdsprogrammet är byråkratin med väldigt långa handläggningstider.
– Att det ska ta ett år att handlägga en projektansökan är på tok för lång tid, det har bland annat Janne Näsström i Fårhult drabbats av.
Hon menar också att informationen inte nått fram att alla näringsidkare på landsbygden kan söka olika former av stöd. Den möjligheten har funnits under hela nuvarande programperiod, men den informationen verkar inte ha nått ända fram.
Ulf Berg i Dalarna och ytterligare fyra riksdagsmän från hela landet har i dagarna kommit ut med en rapport med 40 förslag för en levande landsbygd.
Han kan förstå kritiken mot att bidragen kanske inte används på det mest effektiva sättet. I rapporten pekar han och kollegorna på andra vägar, till exempel lägre arbetsgivaravgifter för näringsidkare på landsbygden.
– Att kompensera med lägre kostnader så att en jordbrukare kan få bra lönsamhet för att han är duktig är att föredra framför den som sitter bakom skrivbordet och försöker vara finurlig och söka bidrag från alla möjliga håll och kanter.