Byggde egen trolleriteater

När Janne Näsström och hans fru flyttade in i huset i Fårhult för tio år sedan var källargolvet täckt av en ofärdig swimmingpool. En bekant till Janne föreslog att han skulle fixa poolen och anlägga ett spa, varpå Janne svarade: - Jag vill inte ha ett spa, jag vill ha en trolleriteater!

Träning, träning och åter träning. Det är vad som behövs för att bli en bra trollkarl.

Träning, träning och åter träning. Det är vad som behövs för att bli en bra trollkarl.

Foto: Ola Axman

Västervik2011-05-13 00:00

När spåren efter poolen var undanröjda blev källaren, som egentligen skulle bli en studio från början, ett skräprum och när förra årets snösmältning gjorde att hela källaren svämmades över av en halvmeter vatten var allt tvunget att bytas ut. Så, skulle det bli ännu ett skräprum? Janne funderade och tänkte att han håller ju på med trolleri och så var hans ursprungliga dröm nyväckt: Det skulle bli en teater!

Trolleriteatern blev klar för några veckor sedan och det enda som egentligen behöver fixas är lite ljud- och ljusjusteringar. I sommar tänker Janne och hans fru - som också är medhjälpare i trolleritricken - sätta upp föreställningar i teaterkällaren i samarbete med värdshuset Den Gröna Tuppen.

- De kan ha konferenser och middagar och sedan när deltagarna är lite trötta kan de komma hit och upptäcka att det gömmer sig en hel liten teater här nere. Målet är att publiken ska vackla ut härifrån sedan.

- Det är med trolleriet som med musik, man köper licensen till tricken. Det mesta köper jag från USA men det har hänt att jag köpt något från Argentina och från Venezuela. Det finns inga serier av trick, allt är ett av varje. Sen kan man ju göra om ett trick och sätta sin egen touch på det. Det är som med en låt, rena covers kan bli tråkiga men en egen tolkning av ett musikstycke kan bli bra.

Janne förklarar trollandet som en ren nördsysselsättning, det är träning, träning och åter träning som ligger bakom. Det är inget mystiskt eller onaturligt, bara skicklighet. Och det är svårt att inte bli imponerad, jag glömmer alldeles bort att skriva när han trollar med gummiband, ringar och snören. Fotografen tittar på mig, skrattar och säger att jag ser ut som ett litet barn med min öppna mun i ett stort förbryllat leende.

- Till sommaren ska vi utveckla en föreställning som är riktigt grym och som vi kan framföra här. Vissa trick jag gör tar det flera månader att lära sig men är man riktigt envis så poff - en dag sitter det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om