Byggare slarvar med egenkontroller
Nyordning för att minska byråkrati och myndighetsmakt har misslyckats.
Ordet kontrollprogram låter abstrakt och byråkratiskt.
Simias straff en avgift på 1000 kronor tyder på att förseelsen är en bagatell.
Nämndens ordförande John Westby, och bygglovshandläggare Eilert Johansson är ändå bekymrade.
Det här är långt ifrån första gången, säger John Westby.
Förmodligen följs inte reglerna i hälften av fallen, säger Eilert Johansson.
Kontrollprogrammen infördes 1995. Byggbranschen var pådrivande, berättar John Westby.
Innan dess kontrollerades byggprojekten noggrant av kommunala inspektörer.
Branschen tyckte att det ledde till onödig byråkrati. Det bör ju rimligen ligga i byggarnas eget intresse att bygga med kvalitet.
Alltså infördes kontrollprogrammen. Där beskriver byggaren hur han tänkt att gå till väga under byggnationen.
Inför större projekt kallar vi till oss byggherren och gör en genomgång, berättar Eilert Johansson.
Då kommer kommunen och byggaren överens om vilka kvalitetskontroller som behöver göras under byggets gång.
Kontrollprogrammet ska hela tiden finnas på bygget, och det ska finnas en kvalitetsansvarig som ser till att programmet verkligen följs.
För vissa saker får byggaren kalla till sig utomstående expertis för att göra kvalitetskontroller. Det kan gälla ventilationen, VA eller brandsäkerheten.
Efteråt ska det finnas intyg på att konmtrollerna utförts.
När bygget är över ska kontrollprogrammen lämnas in till kommunen. Innan byggnaden kan tas i bruk ska kommunen ha godkänt kontrollprogrammet.
Har programmet funnits ute på bygget borde pappren vara skrynkliga, ha kaffefläckar och ha noteringar från flera olika pennor, säger Eilert Johansson.
I den mån kontrollprogrammen kommer in i tid, så är det inte sällan väldigt prydliga dokument som kommer till kommunen. Det gör att handläggarna misstänker att kontrollprogrammet inte tummats särskilt mycket under byggnationen.
Politikern John Westby tycker det är synd att byggarna inte tar programmen mer på allvar.
Kvalitetsarbetet måste tas på allvar. På senare år har vi ju haft några exempel på stora byggprojekt där man fått mögelproblem nästan omedelbart.
Risken för byggarna är att myndigheterna ser att det inte fungerar och att det då införs nya strängare regler, fortsätter Westby.
Problemet i nuläget är att den som slarvar inte har mycket att frukta.
Politikerna kan döma ut en straffavgift på mellan 200 och 1000 kronor om kontrollprogrammet inte kommer in i tid, säger Eilert Johansson.
En höjning av straffavgifterna diskuteras.
I allvarliga fall kan kommunen kräva att ett bygge stoppas eller att en byggnad som redan tagits i bruk utryms.
Men då ska det i princip röra sig om fara för människoliv, säger Eilert Johansson.
Så jobbar vi med nyheter