– Det har pratats länge om att göra om Storgatan. Det gör mig bedrövad. Västervik är en fantastisk stad och vi behöver ta vara på det vi har, säger Anette Landström-Pettersson.
Hon har länge varit ett välkänt ansikte i stadskärnan. Men snart flyttar hon. Hon tror att ett gångfartsområde kommer leda till ett mindre kundflöde, och att färre parkeringsplatser blir ytterligare en spik i kistan för centrumhandeln.
Stadsarkitekt Sara Dolk har tidigare förtydligat att det rör ungefär fyra parkeringsplatser i mitten av Storgatan som ska flyttas till Östra och Västra kyrkogatan.
– Jag förstår inte hur. Gatorna är smala och man måste ju säkerställa att räddningstjänsten kommer fram, menar Anette Landström-Pettersson.
Anette jobbar bland annat med att tapetsera om möbler. Kunderna, som kommer med möblerna, måste kunna parkera nära butiken. Men 80 procent av hennes kunder kommer ändå från andra orter än Västervik, så hon står inte och faller med läget på Storgatan. Den 1 mars är tanken att hon ska öppna hemma på Stora Örserum. Det blir både en butik och en ateljé och sommartid kommer kunder kunna sitta och dricka kaffe på en uteplats. Hon vill komma åt en "utflyktskänsla".
Det hon är mest kritisk mot är dock att hon tycker att dialogen mellan kommun och näringsidkare om vad som ska hända med Storgatan har uteblivit. Hon är själv inte med i "handelsnätverket", en sammanslutning av företag i centrum.
Annika Karlsson som driver restaurangen Tant Grön tror inte heller att fördelarna med mindre biltrafik skulle överväga nackdelarna.
– När vi flyttade hit valde vi platsen med omsorg. Folk vill stanna för take-away på gatan, och ingen vill släpa på catering till en 50årsfest någon längre sträcka, säger hon.
För några år sedan gjorde hon en egen enkät med alla företagare längs Storgatan och dess sidogator. Sedan dess har många butiker försvunnit eller tillkommit. Men då var det bara två av butikerna som var positiva till minskad biltrafik längs gatan.
Även om ett gångfartsområde skulle ge möjlighet till en några sittplatser på trottoaren är hennes uppfattning att den lummiga innegården lockar mer. Kundvolymen är inte så pass stor att den kan väga upp den minskade biltrafiken.
– Vi kan inte jämföra oss med storstäder. När man stänger av biltrafiken på Mariatorget i Stockholm lever människor sina liv ute i offentligheten på ett annat sätt. De äter sin frukost på uteserveringarna och sitter där hela dagarna. Så gör vi inte här i Västervik.
Samtidigt är hon noga med att påpeka att allt förändras. Om ett gångfartsområde på Storgatan verkligen bevisligen är önskat, och kommer ge butikerna längs gatan ett ökat kundflöde, är ingen gladare än hon.
– Men små butiker har överlevt en pandemi och en lågkonjunktur som inte liknar något annat, så det finns liksom inte resurser till att experimentera sig fram till en framtidsvision, säger hon.
Helena Schollin som driver Formbar har svårt att se något positivt i att Storgatan kan göras till gångfartsområde, det skulle i så fall vara om gatan fick bättre belysning och utsmyckning.
– Problemet är inte att det är så pass mycket folk att det är trångt att ta sig fram. Trottoarerna är ganska breda, och bilarna kör redan ganska sakta. Problemet är att det är svårt att hitta parkering. Och blir det ännu svårare kommer folk åka till Ljungheden.